Material från projektet Formering för offentlighet

Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.


URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/kap-prinsessan-eugenie.htm

Content created by ?

 

1. Kapitalbeskrivning, prinsessan Eugenie

prinsessan Eugenie, filantrop

Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina FÖDD OCH DÖD 1830 04 24-1889, förvåren )

1.2. SOCIALT URSPRUNG

1.2.1. FARS OCH MORS YRKE, UTBILDNING, POSITIONER

Fader: Oskar I (1799 07 04-1859 07 08), kung från 1844. Oskar I var för allmän skolplikt, för human fattig- och fängelsevård. Han bidrog till att avskaffa skråväsendet och var för näringsfrihet. Han engagerade sig för mans och kvinnas lika arvsrätt och för ogift kvinna att bli myndig vid 25 år. Även yttrande- och trosfrihet var eftersträvansvärda och kungaparet följde baptisters och metodisters kamp för att utveckla egna församlingar och kyrkor. Ett förslag lades fram för riksdagen ang. religionsfrihet. Särskilt aktuellt blev detta sedan 6 familjer som övergått till katolicismen skulle utvisas ur Sverige. Drottningen försökte öppet rädda sina trosfränder och kungen fick ecklesiastikministern att lägga brottet på hyllan i väntan på den nya lagen. Men kungen blev sjuk och förslaget föll, Carl blev regent. 14 mån efter kungen död antogs den nya religionsfrihetslagen - 30 oktober 1860. Möjlighet fanns nu att utträda ur svenska kyrkan för att gå in i annat av staten erkänt trosförbund. Att inte ansluta sig till någon tro var inte möjligt då. Moder: Josephina av Leuchtenberg (1807-1876); förmälning 19 juni 1823 i Stockholm. 16 år gammal stod hon brud i Storkyrkan. Prins Oskar som var på friarstråt bland de europeiska furstehusen - den bernadottska dynastin sågs av de gamla furstehusen som uppkomlingar och det ansågs viktigt att legitimeras genom giftermål med framstående släkter - fann Josephina mycket vacker och därtill med anrik släkttavla. I äktenskapsförhandlingarna framförde hennes föräldrar att J som svensk medborgare skulle förbli vid den katolska tron och att en biktfader skulle bistå henne. Vidare överenskoms att fysisk kärlek skulle vänta tills dottern fyllt 18 år. Dåvarande kungen Carl XIV Johan gick med på båda kraven. J. var djupt troende katolik och skulle så förbli livet igenom. Biktfadern Jakob Lorentz Studach hade ytterligare ett uppdrag - att för Roms räkning ägna sig åt den lilla katolska församlingen i Stockholm. Detta var dock hemligt; den lutherska kyrkan höll befolkningen i ett järngrepp. Om svensk medborgare bekände sig till annan lära än lutherdom, utvisades de. Detta gällde inte drottning Désirée, g.m. Jean Baptiste Bernadotte, tronföljare från 1810 och som blev lutheran i Danmark på väg till Sverige. Den första julen skänkte Oskar sin hustru ett katolskt bönekapell på slottsvinden; han tycktes inte ha så mycket emot hennes religion fastän han var främste företrädare för den lutherska statskyrkan. Efter första sonen Carls födelse 1826, krävde de att J skulle kyrktagas, vilket gjorde henne djupt olycklig. Men, hon gav efter och lät det ske. De krävde vidare att hon skulle övergå till lutherdomen så att arvprinsens uppfostran skulle ske på godtagbart sätt, dvs. enligt svenska kyrkans regelverk. Här satte sig kungen emot; han uppskattade sin svärdotter och visste hur varmt troende hon var. Flera barn föddes och J ville återgälda den generositet i religionsfrågan som hennes svärfar och make visat henne. Hon började studera luthersk litteratur med sin biktfader och letade efter samsyn mellan de två religionerna. Dessa kunde hon sedan utgå från i sin uppfostran av barnen. Hon deltog också alltid i gudstjänsterna i Slottskyrkan - ingen skulle kunna anklaga henne för att inte vara lojal mot familjens lutherdom. J. stödde den katolska församlingen, även ekonomiskt, och Studach utnämndes till apostolisk vikarie i Sverige och Norge 1833, vilket gav katolikerna fastare mark att stå på. Och statskyrkan reagerade särskilt hårt och hätskt när Carl XIV Johan avled 1844; många ifrågasatte varför en katolsk kronprinsessa skulle krönas i en ståtlig luthersk ceremoni. Men om inte hon fick krönas svarade Oskar så avstod även han, varpå kröning följde. Förutom olikheter i religionsfrågan fanns J:s avsmak för makens alla älskarinnor. Det gick emot hennes katolska syn på familj och barnuppfostran. Inte blev det bättre när även sonen Carl bland andra förälskade sig i moderns hovdam, Sigrid Sparre. Han vände sig emot uppförandet av St Eugeniakyrkan, där modern investerat både personligt stöd och stora anslag. Den uppfördes trots allt och man kan gissa att drottningen kände en viss triumf då den invigdes 1837. Morfader: Italiens vicekung Eugène de Beauharnais som adpoterats av kejsar Napoleon. Mormoder: Augusta Amalia, dotter till Maximilian I av Bayern. Vid Napoleons nederlag tog svärfadern hand om Eugène och gjorde honom till hertig av L; kallades kunglig höghet.


Clickable SEC logo   Sociology of Education and CultureUppsala universitet  |   Responsible: Donald Broady  |  Last updated 4 July, 2016