Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
4 July, 2016
Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/kap-nyblom-helena.html
Content created by ?
Boel Englund 4 dec 03 - boendeuppgifter införda Helena Nyblom, kapitalbeskrivning Helene (Helena) Augusta Nyblom, f Roed Om inget annat anges är källan SBL
Född 7 dec 1843 i Köpenhamn, Vor frelser Död 9 okt 1926 i Stockholm, Engelbrekt
kulturella sfären-litt.kritiker
Debuterade på 1870-talet med noveller i Ny Illustrerad Tidning, som utgavs samlade under titeln Noveller af H, 1-4, 1875-81 (SvMoK) Översatta fr danskan av hennes man. 1881 första diktsamlingen, Digte. 1886 Nye digte. 1910 Nye og gamle digte och dikter. Mer prosa: berättelsesaml Qvinnoöden 1888, Dikt och verklighet 1-2, 1890, Fantasier 1896. Genombrott med sagosamlingen Det var en gång 1-2, 1897-98. Stort antal skrifter, men bara en roman. Även dramatik. Även flera ungdomsböcker (flickböcker) och pjäser för barn. (SvMoK) Även kulturskribent/littkritiker. Spelade "även som kulturskribent en betydande roll" (SBL) Hon medarbetade i flera av de mest lästa tidskrifterna, som Nordisk tid-skrift, Ny sv tidskrift, Ord och bild och Idun. Hennes skriftställarskap omfattade inte bara litteratur- och teaterkritik, nordisk och europeisk, utan också konst- och musikkritik. (SBL) Flera av skrifterna översatta (ofta till danska, men även ty mm) Många skrifter; se publikationsförteckningen i SBL.
Danske målaren och professorn Jørgen Roed. Porträtt- och historiemålare, enl Sv Biogr handlexikon, på nätet. Född i Ringsted, 13-01-1808, död i København, 09-08-1888 (källa: http://www.kid.dk/Kunstner.asp?ObjectId=1063) Född på en gård i Sct. Hansgade. En av fem syskon. Jörgen Roeds far var af bondeslægt og ejede en gård, hvor der hørte lidt avlsbrug og et mindre brænderi til, desuden var han byrådsmedlem. Flyttede til København i 1822, hvor han blev elev af Hans Hansen og senere Eckersberg. Professor på Kunst akademiet 1862-1866. (källa: http://www.ringstedbib.dk/Arkivnet/ringstedleksikon/r.htm)
- Hedberg& Arosenius 1914 ger faderns titel som etatsråd. -Högborgerlig var den familj där HN växte upp, SBL:
Skolgång i Dannekvindeskolen i Köpenhamn. Därefter fri undervisning i hemmet, där hon växte upp i kontakt med samtidens högsta estetiska kultur (Sv MäoKvi) Dessutom utbildade hon sig i pianospelning där hon upp-nådde stor skicklighet (SBL). Studerade pianospel för E Helsted, SvMoK.
Hennes estetiska fostran fullbordades med en utlandsresa 1861-62 tillsammans med fadern, varvid han på de stora museerna lärde henne att se och analysera konstverken. I Rom träffade hon den blivande professor i estetik Carl Rupert Nyblom, som tre år senare skulle bli hennes make. Resan gick till Holland, England, Frankrike och Italien (SvMoK) Företog 1877 i sällskap med sin make ännu en resa till Italien, Sv biogr handlexikon. - Talrika resor som bragte henne i närmare kontakt med europeiskt kulturliv, SBL.
Gift C 15 sept 1864 i Sorø, Danmark, med svenske doc i estetik o blivande professorn Carl Rupert Nyblom , f 29 mars 1832 i Uppsala, d 30 maj 1907 i Sthlm, Johannes.
doc i estetik i Uppsala 1860, grundade o var red för Sv litt:tidskr jan 65-68, erhöll på SA:s förslag understöd som skriftställare 65-66, prof i estetik samt litt- o konsthist vid UU 8 jan 67-97. fil fak:s vid UU dekanus 69-70 o 76-78, föreläste vid FrKA vt 70, led av UU:s byggn:komm 78-87, ordf i Sångsällsk OD 80, led av teaterkomm aug-dec 80, lär i konsthist för prins Eugen 84-85, led av Uppsala rådhusbyggn:komm 84-85, av Uppsala domkyrkas restaureringskomm 85-93, av styr för Uppsala stads tekn skola 88, UU:s prorektor juni 91-maj 93. - SA:s mindre belöning i skaldekonsten 53, Par Bricoles pris 58, HedLVVS 66, LSA 79, HedLFrKA 81, LMA 84, LHVU 89.
Sex barn växte upp i äktenskapet; fa-miljens ekonomi var och förblev alltid prekär, och detta blev en bidragande orsak till att N började syssla med skriftställar-skap. (SBL)
Helena N växte upp i ett högborgerligt hem präglat av intellektuell och estetisk kul-tur. Fadern var konstprofessor och framstå-ende målare, modern var litterärt inriktad, och i hemmet umgicks talrika konstnärer, musiker, ämbetsmän och författare.(SBL) Bland de personer hon kom i beröring med var tex H C Andersen, Fr Paludan Muller. (HNs memoarer enl Rabenius 1923, s 558). Tydligen upprättshölls kontakterna: HC Andersen "låg på knä vid ett av hennes barns vagga" senare (id.) Makarna N:s hem i Uppsala blev snart en samlingspunkt för konstnärligt inriktade människor från hela Norden. Man idkade där kulturell samvaro och aktivitet under informella förhållanden; talrika vittnesbörd prisar denna miljö som en hemvist för det klara vettet och de sköna konsterna. Särskilt gärna ägnade man sig åt musik; N:s talanger som pianist kom här till sin rätt. När Oscar II:s söner under första hälften av 1880-talet tillbragte sina terminer vid universitetet följde de professor N:s föreläsningar och umgicks i det N:ska hemmet. Särskilt kom prins Eugen att stå familjen nära, och makarna N bidrog verksamt till att han tilläts skaffa sig professionell målarutbildning. N blev tidigt hans förtrogna, och deras nära vänskap, dokumenterad i flera hundra brev, skulle bestå ända till hennes död.(SBL) Talrika brev till många av samtidens kul-turpersonligheter. Omfattande korrespondens med Ellen Key och prins Eugen. Många brev även till Hildegard Thorell o Betty Warburg (litt.professorn Karl Warburgs hustru) och till Anna Geete, Inger Marie Koch, Hilma Svedbom, Viveca Stiernstedt, Mathilde Salmson. (SBL)
Gav ut skrift med titeln Kvinnofrågan: Embetet att vara husmoder. Kvinnans kallelse. Sthlm 1896. Danskt kvinnobiografiskt lexikon ger följande beskr av hennes ståndpunkter: "HN havde ikke udelt sympati for 1880'ernes kvindefrigørelse. I artiklen Embedet at være Husmoder, der 1887 blev trykt i Göteborg Kvinnoförenings tidsskrift Framåt, argumenterede hun for, at kvinder, der følte et kald i kunstnerisk eller erhvervsmæssig retning, skulle følge det, men undlade at gifte sig. Den gifte kvinde havde først og fremmest et kald som husmoder. Hvis husholdningen imidlertid blev organiseret ordentligt, kunne man sagtens få tid til at dyrke sine egne interesser uden at forsømme hjem, mand og børn. Selv var hun tilsyneladende et eksempel på, at det kunne lade sig gøre." (http://www.kvinfo.dk/side/170/bio/1133)
Publikationer: se ovan under Verksamhet
Statligt författarstipendium 1908 Romanen Högvalla (1907) prisbelönt i Iduns romanpristävling (SvMoK)
Idyllisk diktning som stod signaturpoesin nära i sin tidiga diktning. Påfallande oberörd av nyare litt strömningar. Realismen var henne främmande, och hon tecknade helst sin erfarenhet i sagans symboler, SvMoK. HN var en av de första konstkritiker i landet som visade uppskattning av impressionisterna, och när Gösta Berlings saga kom ut var HN den enda recensent som genast hälsade de-butanten Selma Lagerlöf som ett nytt stort löfte "efter en lång, kall och glädjelös peri-od". Som kritiker var hon lika snar till entusi-asm som till skarpt ogillande och kunde ibland bli orättvis och ensidig, exempelvis när det gällde Ibsens dramer, som hon ald-rig kunde uppfatta som annat än onaturligt konstruerade och i avsaknad av den medkänsla med de egna diktade gestalterna som hon ansåg vara en förutsättning för levande konst. (SBL)
Konverterade till katolicismen 1895. /Konversionen betydde inte att hennes tro gav en ny färg åt hennes författarskap; hon berörde där aldrig konfessionella frågor och gick aldrig in på religiösa ämnen. Konversionen innebar heller ingen omvälvning i N:s livs-syn eller åsikter utan var tvärtom en bekräf-telse på den utveckling hon genomgått i kontakt med europeisk kultursyn. SBL/
Behållning i boet vid HNs död 1926: 16.000 kr. En dyr tavla (barnporträtt), upptagen till 1000 kr, en flygel 400 kr. F ö aktier i banker för 14.500 kr. Avgående poster: begravn 1.500 kr, just inget annat. Arvingar: de 5 efterlevande barnen.
Med i Nordisk Familjebok# (uggleuppl), Sv Män och kvinnor, SBL, Danskt kvinnobiografiskt lexikon, Hedberg& Arosenius 1914, Lundström 1924 Nog i flera, relativt känd.
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
4 July, 2016