Material från projektet Formering för offentlighet

Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.


URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-linder-gurli.htm

Content created by Lena Kåreland, March 2002

 

1. Kapitalbeskrivning, Linder, Gurli

1.3. VERKSAMHET

1.3.2. AVLÖNAD/OAVLÖNAD VERKSAMHET

Anställd som flickskollärarinna i Stockholm från 1885 fram till 1887, då hon gifte sig med lektor Nils Linder, Stockholm. (Har inte lyckats få fram vid vilken flickskola hon var anställd.) Föreståndare för Fredrika Bremerförbundets hemstudiekurs i svenska språket och litteraturhistorien Recensent i Dagens Nyheter från sekelskiftets början. Gurli Linders namn förekommer regelbundet i tidningens kassaböcker över honorarutbetalningar från 1900. (SSA) Några exempel på honorarens storlek:

1909 150:- kr för åtta recensioner
1910 200:- kr för sju recensioner
1911 200:- kr för sex recensioner
1912 200:- kr för fem recensioner
Fram till 1918 låg honoraren på mellan 160 och 300 kronor. Antalet artiklar per år var ca 6 stycken. 1919 fick hon 850:- kr för sju recensioner och 1921 1300:- kr för nio recensioner. På 1920-talet låg honoraren på i medeltal drygt 100 kronor per recension. Toppnamering för år 1926 med 1820 kr för 11 recensioner och 1927 med 1580 kr för samma antal recensioner. Efter tidens förhållanden måste detta anses som relativt hyggliga ekonomiska villkor. Barnboksrecenserandet betydde också en hel del för Linders ekonomi. Hon tvingades ibland att uppskjuta artiklar för Ord och Bilds räkning just av ekonomiska skäl för att istället ägna sig åt årets barnböcker. Artiklarna för Ord och Bild gav mindre i ekonomisk utdelning. (Källa Kåreland 1977)

Gurli Linders omfattande författarskap utgjordes av artiklar och böcker i olika frågor. (Se SBL och Kåreland 1977, s. 380 ff.) Hon höll också föreläsningar och deltog i debatter, bl.a. med anledning av utgivandet av hennes bok Våra barns nöjesläsning (1902). Se Kåreland 1977, s. 91. I egenskap av den första barnboksrecensenten som mera regelbundet och systematiskt sökte överblicka vad som erbjöds barnen på bokmarknaden var Gurli Linder något av en pionjär. Linder skilde sig från tidigare, och även från en del av sina samtida kritiker, i det att hon så starkt förespråkade en barnlitteratur av konstnärligt hög kvalitet. Detta utesluter inte att hon också anlade pedagogiska och moraliska aspekter i sin bedömning. Hon har utöver de kulturhistoriska minnesskildringarna skrivit ett flertal kulturhistoriska artiklar, särskilt om åttitalet och nittitalet som litterära epoker och om författare såsom Selma Lagerlöf och Anne Charlotte Leffler. Hon recenserade även vuxenlitteratur. Det finns exempel på att forskare vänt sig till Gurli Linder för att få hennes personliga kommentarer till de båda decennierna. (Se Kåreland 1977, s. 240) Gurli Linder var vidare engagerad i hembygdsrörelsen och slöt upp kring Artur Hazelius och grundandet av Skansen 1891. Hon var även aktiv i Handarbetets vänner. Ett antal artiklar och broschyrer, varav några utgivits anonymt, har även ägnats ingenjören och ballongfararen S A Andrée. Av det Gurli Linder-material som finns deponerat i Tekniska Museet, Stockholm, framgår av Linders brev till Andrée, att denne var hennes livs stora kärlek. S A Andrée född 1854 anställdes 1884 som överingenjör i dåvarande Patentbyrån i Stockholm. Åren 1886 - 89 var han överlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan i Stockholm. Mellan åren 1893 - 95 utförde han nio ballongfärder i Sverige. Andrée var också stadsfullmäktig i Stockholm 1891 - 94, intresserade sig för sociala frågor och även för kvinnans möjlighet till utbildning. Publicerade 1892 skriften Industrin och kvinnofrågan. (Nordisk Familjebok, SBL) Andrée lät Gurli Linder ta hand om alla hans papper och andra handlingar, när han gav sig i väg på sin färd till Nordpolen 1897. Korrespondensen mellan Andrée och Linder förvaras på Tekniska Museet. (Kåreland 1977)

1.4. SOCIALT URSPRUNG

1.5. UTBILDNINGSKAPITAL. EXAMINA

1.5.1. UTBILDNI NG

Gurli Linder redogör för sin tidiga skolgång i På den tiden. Källvärdet av de uppgifter som framkommer i denna minnesskildring kan givetvis diskuteras, då de återger händelser som inträffat långt innan de nedtecknades. Barndomsminnena skrevs ned först 1924 och berättar vad som skedde under 1870-talet. Det rör sig om en subjektiv skildring, men många faktiska upplysningar kan verifieras med hjälp av andra mer samtida källor. Gurli Linder började sin skolgång i mamsellerna Biraths och Krooks skola på Majorsgatan 9 B, senare Lyceum för flickor. Skolan var inrymd i två rum, pulpeter förekom inte. Den första läroboken var Siljeströms ABC-bok. Linder ger i sin minnesskildring en relativt utförlig beskrivning av skolan (s. 111 ff.) och betonar bl.a. att lärarna i "denna och liknande anstalter inte voro bundna vare sig av styrelse, kurser eller examina", varför det fanns stor frihet beträffande undervisningens utformning. Eleverna fick t.ex. på egen begäran ofta anordna tablåer av olika slag. Sin skolgång fortsatte Gurli Linder sedan i Schückska skolan på Drottninggatan 67. Denna enskilda skola, indelad i "Nya elementarskolan för flickor" och "Förberedande lärokursen till lärarinneseminariet och telegrafverket", hade grundats 1864 av magister Martin Schück, en av pionjärerna för kvinnornas intellektuella utbildning. (Hofberg. Svenskt Biografiskt handlexikon, 1906) Skolan som under Gurli Linders tid hade ett hundratal elever använde sig av moderna undervisningsmetoder. (Linder 1924, s. 116) Schück hade tidigare, 1859, tillsammans med bl.a. P A Siljeström startat en "Lärokurs för Fruntimmer", vilken sedan staten tagit hand om den 1860 utvecklades och 1878 fick namnet Högre lärarinneseminariet. På grund av familjens flyttning började Gurli Linder 1874 i Widellska skolan. Den drevs av fröken Hilda Widell och var belägen på Wahrendorffsgatan i Hotel Du Nords hus. (Linder 1924, s. 122) Bland de lärare som undervisade i denna skola märktes August Strindberg. Gurli Linder ger ett mycket entusiastiskt porträtt av Strindberg som lärare (s. 124 ff.) När Gurli Linder efter ett år i Norge återvänt till Stockholm, började hon hösten 1876 sina studier i den Hammarstedtska skolan inrymd i Brunkebergs Hotell. Detta var en flickpension som drevs av fru Frederique Hammarstedt, född Unge. Skolan, där ett tiotal elever var helpensionärer, hade startats av Sophie Posse. Gurli Linder var under sin tid i skolan helpensionär. Avgiften för helpensionär var i ett för allt 600 kr per läsår. (Linder 1924 s. 197 ff. och s. 249) Skolan upphörde 1881 men levde vidare som Atheneum för flickor. Enligt Linder var undervisningen i den Hammarstedtska pensionen progressiv och modern, särskilt språkundervisningen. Åren 1882 - 1885 genomgick Gurli Linder Högre Lärarinneseminariet. (SBL) På seminariet var Gurli Linder kamrat med bland andra Selma Lagerlöf med vilken hon hela livet upprätthöll en vänskapsförbindelse. Seminariets betydelse som samlingspunkt för intellektuella kvinnor vid denna tid ska inte förbises. Här kunde många kontakter knytas som blev av vikt senare i livet.

DROPOUT

1.6. SOCIALT KAPITAL

1.6.4. GIFT/SAMMANBOENDE/BOR MED FÖRÄLDRARNA

Gift 1887 med lektorn och språkforskaren Nils Linder, född den 13 februari 1835 i Vissefjärda, Kalmar län, och död den 21 januari 1904 i Stockholm. Behållningen efter dödsboet uppgick till 23 019:- kr. (SSA)

Linder var sedan 1868 och mer än trettio år framåt lektor vid Högre Lärarinneseminariet, där han efterträdde Artur Hazelius. Han var Gurli Linders lärare i svenska språket och litteraturhistorien under de år hon studerade vid skolan. Tydligen var han en lärare som gjorde intryck. En av hans elever Jeanna Oterdahl, författare och barnboksrecensent i Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning från 1900-talets början ända fram till 1960-talet, citerade trettio år efter det att händelsen ägt rum hans yttrande: "När ni tycker att ni skrivit något som är riktigt vackert, så ska ni genast stryka det." (Scheutz 2001, s. 411)
1873 var han sekreterare i Riksdagens särskilda utskott för behandling av läroverksfrågan.
Liberal och frihandelsvänlig ledamot för Stockholm i Riksdagens Andra kammare 1891 - 93. Verkade för reformer i liberal anda. Tillhörde i ungdomen de radikala och tog t.ex. Strindbergs parti i Giftas-processen. Viktor Rydberg stod Linder nära och tillägnade honom sin roman Vapensmeden. Enligt Svenskt Biografiskt Lexikon var Linder "med överallt, inte minst i tidens sällskaps- och restaurangliv".
Startade 1875 utgivningen av Nordisk Familjebok och ledde detta arbete fram till 1880.
Han kritiserade Svenska Akademien för att man försummat att ge ut en ordbok. Efter hans död inköptes hans samling av språkprov av Svenska Akademien.
Linder gav ut ett stort antal skrifter i främst språkfrågor men också i pedagogiska och litteraturhistoriska ämnen och han skrev flera levnadsteckningar.
Under de sista åren av sitt liv publicerade Linder artiklar i Aftonbladet där han gick till skarp attack mot Ellen Keys livsåskådning. I broschyren Svenska språket i modern diktkonst 1902 angrep han bl.a. Heidenstams och Levertins diktning. (SBL och Hofberg. Biografiskt handlexikon 1906) Enligt Karin Tarschys i SBL visade han brist på estetisk känsla i kritiken av nittitalisterna. "I slutet av sin skrift övergick han dessutom till moraliska betraktelser av föga uppbygglig karaktär." Bakom Linders angrepp stod Gustaf Retzius och Carl David af Wirsén, vilket framgår av brev, och skriften var ett led i strävan att hindra Heidenstam från att komma in i Svenska Akademien. Den unge Fredrik Böök försvarade Heidenstam i Skald och skolmästare (1902). Linders kritik av Key och Heidenstam bör även i hög grad ses mot bakgrund av hans personliga situation vid denna tid, då hans slitsamma skilsmässoprocess med rättegångsförhandlingar pågick. (SBL och SSA)
Nils och Gurli Linder skilde sig 1903. Stockholm Stads konsistorium utfärdade skiljobrev 5 juni 1903. (SSA) Äktenskapets upplösning föregicks av en process åren 1901 -02. Denna gällde uppenbarligen vårdnaden av de tre barnen. Fadern fick vårdnaden av dessa. Av Nils Linders testamente (SSA) framgår att det var hans "fasta vilja" att barnens uppfostran inte ska anförtros deras moder. Han skrev vidare härom: "Skälen till denna föreskrift äro kända af åtskilliga bland mina vänner och motiveras mer än tillräckligt af rättegångshandlingar och andra dokument som finns i min ägo." Några rättegångshandlingar från den process som Nils Linder "nödgades" föra under åren 1901 - 02 har jag ännu inte lyckats finna.

1.6.6. UMGÄNGE SOM VUXEN

Genom sitt giftermål kom Gurli Linder in i Stockholms högborgerliga och intellektuella kretsar. Hon hade uppenbarligen ett stort umgänge, vilket hon redogör för i boken Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 90-talen (1918). Minnesbilderna i denna bok hade nedtecknats till folkbildaren, konstvetaren och teaterkritikern Carl G Laurins 50-årsdag 1918 och på begäran av vänner och bekanta också getts ut i bokform. De kretsar i vilka Gurli Linder rörde sig kan betecknas som kulturliberala, och de människor som där träffades hade sin förankring i vetenskapliga, konstnärliga eller litterära sfärer. Gurli Linder deltog i de politiska supéer som doktor Anton Nyström och hans fru gav i sitt hem. (Linder 1918, s 8) Anton Nyström som ivrade för folkbildning hade 1880 grundat Stockholms Arbetareinstitut. Den föreläsningsverksamhet som bedrevs vid detta institut hade stor betydelse för den tidens folkbildningsrörelse. Professorsparet Carl och Calla Curman hörde till vänkretsen. De "uppskattade" curmanska mottagningarna ägde rum i parets hem på Floragatan 3. (Linder 1918, s. 22 ff.) Carl Curman (1833 - 1913) var balneolog (Sturebadets grundare) och professor i plastisk anatomi vid Konstakademien. (SBL) Gurli Linder umgicks likaså i:

- Professor och fru Gustaf Retzius hem i Spökslottet, Drottninggatan 110. (Linder 1918, s. 43) Retzius (1842 - 1919) var anatom och etnolog, professor i histologi vid Karolinska institutet. 1884 övertog han ledningen av det liberala Aftonbladet, som under hans ledning blev alltmer konservativ i kulturfrågor. (NE) Han var gift med Lars Johan Hiertas dotter Anna. Retzius ledde Aftonbladet fram till 1887 och satt därefter med i tidningsbolagets styrelse. Han var även skönlitterär författare.
Hans fru Anna Hierta Retzius (1841 - 1924) ägnade sig åt social och filantropisk verksamhet. År 1870 startade hon efter utländska förebilder butiken Bikupan i Stockholm för försäljning av handarbeten. Hon låg bakom stiftandet av Stockholms läsesalong och Palmgrenska samskolan 1876.
På hennes förslag inrättades 1886 arbetsstugor för barn i Stockholm.
År 1873 tog hon initiativet till "Föreningen till gift kvinnans äganderätt". (NE och Hofberg. Svenskt biografiskt handlexikon, 1906)
Det framkommer i Gurli Linders minnesbok en viss kritik mot paret Retzius för deras fördomsfulla inställning, deras negativa syn på t.ex. socialister och deras "osympatiska stridssätt" gentemot Ellen Key. (Linder 1918, s. 51 f.) Dock skriver Linder positivt om Anna Retzius arbete med "de så förträffliga arbetsstugorna". (s. 53) (Paret Retzius tog Nils Linders parti under skilsmässotiden.)
- Professor Gösta och fru Signe Mittag-Lefflers hem. Det var i detta hem som matematikern Sonja Kovalesky introducerades i Stockholms kulturkretsar. Mittag-Leffler var matematiker. (s. 55)
- Fru Anna Wallenbergs hem vid Kungsträdgården. Två stora supéer för ca 200 gäster
hölls varje år. Anna Wallenberg, född von Sydow, var gift med bankdirektör A O Wallenberg. (s. 58)
Bland de föreningar och klubbar i sällskapligt syfte där Gurli Linder umgicks kan nämnas Heimdall som höll sitt första samkväm 1887. Programmet var "föredrag, enkel supé, sällskapligt samkväm, vilket helst borde utfyllas med musik". (Linder 1918, s. 73)
Sedan föreningen Heimdall avsomnat levde den upp igen i sällskapet Kråkorna som bildades 1892 med Gurli Linder som protokollssekreterare. Föredrag och musik ingick i programmet för sammankomsterna. Det var i Kråkorna som ingenjör S A Andrée (se nedan) redogjorde för sina färder med ballongen Svea och för planerna för sin nordpolsfärd. (Linder 1918, s. 80 ff.)
Av Gurli Linders testamente framgår att friherrinnan Thyra Klinckowström, född Gyldén, varit en viktig vän. Hon testamenterades 10 aktier i Höganäs Billesholms AB "som en ringa gärd av tacksamhet för all den gästfrihet vi åtnjutit på Stafsund och sin trofasta vänskap i alla skiften". Gurli Linder höll själv salong, inte att förglömma. En beskrivning av den ger A. Klinckowström i sina memoarer (del I, 1934, s. 163): "En verklig litterära salong, liten men naggande god, samlades redan då, liksom långt senare hos fru Gurli Linder, en vacker yngre dam begåvad med en i högsta grad talande tunga och en rentav fenomenal förmåga att formera bekantskap med storheter av alla slag inom andens värld, så inhemska, i Stockholm bofasta, som andra komna mer eller mindre fjärran ifrån och bland oss bemötta och hyllade som firade gäster." En bild av Gurli Linders umgänge och sociala nätverk ger hennes brevsamling förvarad på Kungliga Biblioteket. Den omfattar ca 1400 brev från framstående kulturpersonligheter i dåtidens Sverige såsom Bo Bergman, Elsa Beskow, Carl Eldh, Prins Eugen, Karl Gerhard, Klara Johanson, Erik Axel Karlfeldt, Selma Lagerlöf, Carl G. Laurin, Marika Stiernstedt, Hjalmar Söderberg och Alice Tegner.

1.10. POLITISKT KAPITAL

1.16. KVINNOPOLITISKT KAPITAL

Utöver sin verksamhet på barnboksområdet har Linder varit engagerad i kvinnofrågan. Hennes symboliska kapital på detta fält var dock av mindre betydelse än det på barnboksområdet. Hon beundrade Fredrika Bremerförbundets ordförande Sophie Adlersparre, men såg det som en olycklig begränsning, när förbundet 1923 ändrade sina stadgar och blev en organisation enbart för kvinnor. (Kåreland 1977, s. 157) Hon gav ut boken Kvinnofrågan i Sverige 1845 - 1905 (1905). Kan ses som en representant för kvinnorörelsen i dess tidiga och ideella skede. Genom sina många artiklar om kvinnofrågor (se Kåreland 1977, s. 380 f.) kan Gurli Linder dock sägas ha haft ett visst kvinnopolitiskt kapital. Hennes kontakt med Ellen Key bör även nämnas i detta sammanhang. Ellen Key och Gurli Linder kände varandra privat, umgicks periodvis och brevväxlade ofta. Från tiden 1901 - 26 finns 39 brev från Ellen Key till Gurli Linder på KB. Linder skrev också flera artiklar om Ellen Key. Dessa är i regel mycket positiva, även om Linder hade blick för överdrifter och motsägelser hos Key. Linder gav uttryck för hängivenhet och beundran för både människan Ellen Key och hennes insats. (Kåreland 2000, s. 123) Att Gurli Linder så ofta ryckte ut till Keys försvar, när denna angreps, kan delvis ha en förklaring i den tacksamhet Linder kände för det stöd Ellen Key gett henne under hennes skilsmässotid. (Kåreland 2000, s. 133)

POSITION STÄLLNINGSTAGANDEN


Clickable SEC logo   Sociology of Education and CultureUppsala universitet  |   Responsible: Donald Broady  |  Last updated 3 July, 2016