1. Kapitalbeskrivning,
Kraemer, Vera von
Boel Englund
31 jan 04
1.2. Personliga data
Född 1878-02-22 i Visby
Död 1940-10-22 i Stockholm, Bromma
Vera Adelaide Sofia von Kraemer-Lindblad
1.3. Verksamhet
kulturella sfären -teater- och litt.kritiker/journalist/skriftställare
Huvudsakl verksamhet fram till 1918: 1. journalistik 2. teater- och litteraturkritik
Medarb i SvD 00- 05,
Medarb i Soc-Dem 05-13,
red för Mitt hem 05-09, för Vi och vårt 10-12,
Medarb i Stockholmstidningen 13-18,
red för Rösträtt för kvinnor aug 18-april 19,
textförf vid Sv filmindustri 19-28..
Därefter medarbetarskap i veckotidningarna Idun o Husmodern (artiklar i praktiska frågor, kåserier o krönikor, fr 38 rådgivning i moral- och samlevnadsfrågor i Husmodern).
Under 30-talet även viss kontakt med dagspressen, bl a som redaktör för Soc-Dem: s följetongsavdelning o som flitig litteraturanmälare.
Publicerat romaner, ungdomsböcker, praktiska handböcker, självbiografiska verk.
Även översättningar (t.ex. Andersen Nexø, Undset, Thomas Hardy).
Från 1929 översatte hon texter för radioteatern
(SBL)
//Ur SBL: Redan under sista skolåret hade K börjat lämna översättningar till följetongsavdelningen i Social-Demokraten, där fadern var redaktör. Efter en period av sporadiska arbetstillfällen erbjöds hon 00 fast engagemang i SvD för ett veckokåseri. En känsla av personlig stagnation framställs av K själv som huvudorsak till att hon 05 återgick till Soc-Dem som allmänreporter o teaterrecensent. Hjalmar Branting hade tidigt satsat anmärkningsvärt hårt på teater-kritik i tidningen o medverkade fram till 04 själv flitigt med recensioner. 05 efterträddes han som teaterkritiker av bl a VvK. En svår personlig kris vållade K:s skilsmässa s å. De i äktenskapet tidigt uppträdande ekonomiska problemen har sannolikt medverkat till hennes snabba övergång till yrkesverksamhet. På hösten 13 värvades hon av Erik Rinman till Stockholms-Tidningen, där hon fick ägna sig åt allmänjournalistik men särskilt svara för tidningens söndagsnummer.
Under pseudonymen Cecilia Wendel hade VvK 1911 utgivit sin första roman. Världskriget medförde en gradvis förskjutning av hennes intresse bort från den löpande jour-nalistiken o mot författarskap. Redan på Soc-Dem hade K varit en av de första att skriva om film. 1918 lämnade hon S-T för Sv biografteatern för att året därpå övergå till det nystartade Svensk filmindustri som textförfattare. Utan att ha skrivit texten till någon av de realiserade filmerna lämnade hon SF i slutet på 20-talet.
Som författare kommer K:s skarpa iakttagelseförmåga bäst till sin rätt i beskrivningen av det självupplevda. Detta gäller framför allt böckerna Brantings på Norrtullsgatan o Gud som haver barnen kär, samt i reseskildringen. En särställning intar de tre temaböckerna om äktenskapet (I nöd och lust), föräldraskapet (Oss anförtrodda) o åldrandet (Vägen går vidare), även dessa i viss mening självbespeglande. Svagare o mer konventionella är romanerna samt vad som närmast kan betecknas som barn- o ungdomsböcker.
K hade tidigt intresserat sig för de praktiska hembestyren, hushåll o handarbete o redigerade vid sidan av sitt arbete i Soc-Dem de båda tidskrifterna Mitt Hem o Vi och Vårt. Även i hennes författarskap utgör praktiska handböcker av denna karaktär ett alltmer framträdande tema. För K var ste-get kort mellan livsfilosofi o vardag, o hon lyckades utan synbar svårighet förena sin syn på yrkesarbete o hemarbete. Hennes utåtriktade o optimistiska livshållning fann ett gensvar i den franske psykoterapeuten Emile Coués delvis på självsuggestion byggda behandlingsmetoder, som hon genom en bok bidrog till att introducera i Sverige.
Sin senare journalistiska verksamhet ägnade VvK huvudsakligen åt medarbetarskap i veckotidningarna Idun o Husmodern. Artik-lar i praktiska frågor, kåserier o krönikor dominerar denna period. Några av hennes romaner gick också som följetonger. K:s in-tresse för rådgivning i moral- och samlev-nadsfrågor togs från 38 i anspråk i Husmoderns avdelning Svar omgående. Ännu under 30-talet uppehöll hon en viss kontakt med dagspressen, bl a som redaktör för Soc-Dem: s följetongsavdelning o som flitig litteraturanmälare. Hon var även verksam som översättare bl a från danska (Andersen Nexø), norska (den första översättningen av Undset 13) o engelska (Thomas Hardy).
Från 1929 översatte hon texter för radioteatern. I det organiserade kvinnoarbetet deltog VvK blott marginellt.Sommaren 18 efterträdde hon Gurli Hertzman-Ericson som redaktör för Rösträtt för kvinnor, en fjorton-dagarstidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Emellertid lämnade hon tidningen efter den Edénska rösträttspropositionen 19. Orsaken var troligen, att K principiellt motsatte sig permanenta kvinnotidningar o i stället förordade ökat kvinnoinflytande inom pressen i stort. I Rösträtt för kvinnor synes VvK ha anlitats snarast som yrkesjournalist. Hennes politiska profil är även i övrigt vag o präglas inte av utblickar eller aktiva ställningstaganden till de stora världshändelserna. (SBL, nästan rent citat ur art Kraemer, Vera von)//
För publikationsförteckning: se SBL, art Vera von Kraemer.
1.3.1. Yrke:
journalist, skriftställare
1.3.2. Pseudonymer:
VvK, Cecilia, Cecilia Wendel, Cecilia med nålen, Jane Eyre, Det osynliga vittnet, Fru Grobelaar, Maudlin, Ingrid Sletten o Trente-Deux. (SBL)
1.3.2.1. Försörjning;
Anställningar + uppdrag (redaktörskap för tidskrifter, bidrag till tidn) + fritt skrivande bör ha gett "tillräcklig" försörjning! Maken/makarna bör dessutom ha bidragit.
1.3.2.2. Ekonomi:
Uppg saknas. Men SBL anger att de i det första äktenskapet tidigt uppträdande ekonomiska problemen troligen medverkade till hennes snabba övergång till yrkesverksamhet. - Bouppteckningen 1940 slutar med brist i boet.
1.4. Födelse- och uppväxtort
Född i Visby.
Hösten 1878 flyttade familjen till gården Vernlanda några mil från Växjö, så till Dänningelanda utanför Växjö (1880) (Svanberg -87). 1882 flyttade modern Anna, senare Anna Branting, till Stockholm med barnen, utan sin man. (Sv-87 s 96, 359).
Uppväxtort sedan Stockholm, fr 1886 på Norrtullsgatan 3, i Brantings hus.
Sommarvistelser på olika ställen i Stockholms skärgård, bl a Runmarö, Blidö (Svanberg -87, s 118, 150).
Boende som vuxen:
Bodde troligen fram till giftermålet 1899 i familjen Brantings hus på Norrtullsgatan 3 (Norrmalm/Vasastaden)
Uppg fr Sthlms adresskalender:
1900: B G Hjärne, ingeniör, Riddaregat 8 (Ö). (Troligen bodde VvK och BH tillsammans åren 1900- 1904.)
1905: B G Hjärne, Humlegårdsgat 16 (Ö)
1910: på bokstaven L, under Lindblad: von Kraemer -, Vera, fru, red af Vi och vårt, Norrtullsgat 26 (N).
Hugo Lindblad, journalist, som står flera namn längre ned, har samma adress.
1915: Lindblad-von Kramer, V, fru, Ynglingagat 13 (N). Hugo, red., längre ned, har samma adr. (Fortsättningsvis samma hantering av makarnas namn.)
1920: samma
1924: "
1930: Lindblad - von Kraemer, V, fru, Tjädervägen 21, Ålsten (Bromma)
1935: samma
1939: ny adress, Djupdalsvägen 61, Ålsten (Hugo nu död).
OBS att VvK hör till dem som kring 1930 flyttar ut till den nybyggda, moderna, funktionella "socialdemokratiska" förstaden!
1.5. Socialt ursprung
Ett av Anna Brantings barn i hennes första äktenskap. Uppvuxen i familjen Branting, styvfadern redaktör för tidn Tiden, för tidn Social-Demokraten 1886-92 samt 1896-1908, 1911-1917, folkmötestalare, ledamot av socialdemokratiska partiets styrelse från dess tillkomst 1889, Sveriges första socialdemokratiska riksdagsman 1897, senare statsminister. Modern teaterkritiker och författarinna. Se kapitalbeskr för Anna Branting. - Del av av släkten von Kraemer friherrlig 1837 (SBL) - Släkt med Lotten von Kraemer, författarinna, mecenat.
Styvfaderns huvudsakliga verksamhet: 1. socialdemokratisk politiker 2. skriftställare o redaktör
1.5.1. Far
löjtnant Gustav Vilhelm von Kræmer, f. 17 jan. 1851, död 15 okt. 1884.
1.5.2. Mor:
Anna Mathilda Charlotta Jäderin, senare gift Branting, f . 19 november 1855 i Stockholm, död 11 dec 1950 i Stockholm
Föräldrarna skilda 1883; fadern död ett år senare.
Farbror: Fredrik Robert v K ( 1 8 3 6-1909), kollega vid Lidköpings lägre allm läroverk. Uutgav tillsammans med C G Starbäck Läsebok i fäderneslandets häfder, 1-4 (1878-83) (SBL, släktart)
1.5.3. Syskon:
helsyskon: yngre brodern Henry, f 31 juli 1880. ingenjören o författaren
Ivan Gustaf Henry v K ( 1 8 8 0-1957), enl SBL
Halvsyskon: brodern Georg, f 21 sept 1887
Systern Sonja, f 15 sept 1890
Källa: Sv -87, s 359 f.
Farfar: Robert Casper Diedric v Kraemer (1799-1880), inflyttad fr Finland efter 1809.
Denne blev kapten 1838 o var fängelsedirektör i Kalmar 1855-61 samt överkontrollör
vid brännvinstillverkningen 1864-79. (SBL, släktartikel)
Farmor: uppgift saknas
Morfar: Erik Jäderin., f 1804, död 1876. 1850 poliskommissarie i Klara, Sthlm. Organiserar vid mitten av 50-talet den första kriminalpolisen i Sverige. Se vidare kap.beskr för Anna Branting.
Mormor: Charlotta Holm, f. 1826, dotter till en vaktmästare. Död 1886. (Svanberg -87)
1.5.4. Egen familj:
Gift först, 27 maj 99 i Sthlm (Ad Fredr), m ingenjör Boo Gustaf Hjärne, f 4 febr 1871 i Gbg, Karl Johan, 6 juni 1906 i Sthlm, Klara. Förste maken son till sjökaptenen Gustaf Hjalmar Mortimer Hjärne o Charlotta Amalia Larsen samt förut g m Emy Elisabet Henrietta Carlström. V v K skild från Boo Hjärne 1905.
Gift andra gången, 14 maj 24 (samvetsäktenskap från 05), i Sthlm, Matteus, m redaktör Hugo Tiodolf Lindblad, f 30 april 71 på Olsäter, Nor, Värml, 8 mars 35 i Sthlm, Bromma. (SBL)
Make nr 2 var redaktör, f ö saknas uppgifter
1.5.4.1. Barn:
adoptivdottern Greta, född 1 juli 1916. Gift med Johan Jacob Bonnier (källa: bouppteckn efter VvK). Enda dödsbodelägare, så förmodligen enda barnet.
1.6. Utbildning
Whitlockska skolan, två ringar i Wallinska skolan, Sthlm (Lu 1924)
Osäkert när och hur många år i Whitlockska skolan, bör i varje fall ha varit till 1894 (5e klass, 16 års ålder ) (se Leche-Löfgren 1934, s 9).
1.7. Utlandskontakter
Åren närmast före och efter första världs-kriget gjorde K ett flertal längre resor, bl a till Frankrike, Tyskland o Tjeckoslova-kien. Ett kort besök i Japan 1913, varifrån återfärden skedde på transsibiriska järnvä-gen, resulterade i såväl en reseskildring som ett förblivande intresse för japansk kultur. (SBL)
1.8. Socialt kapital
Sammanfattningsvis stort.
Familjen Branting, och uppväxten i ett hem med många intellektuella och politiskt aktiva besökare, bör ha fungerat som ett gott socialt kapital. Två morbröder var tidningsmän (se kap.beskr. för Anna Branting). Att styvfadern var red för tidn Social-Demokraten och modern känd skribent bör ha underlättat hennes introduktion i tidningsvärlden..
Nära vän till Mia Leche-Löfgren, åtm i ungdomen. . Ellen Key hennes lärarinna på Whitlockska skolan (Leche-Löfgren 1934)
F ö saknas uppgifter. - men står säkert att få i VvKs självbiografiska böcker.
1.8.1. Utmärkelser:
Uppgifter saknas
1.9. Organisationskapital
Uppgifter saknas, gissninsvis litet -inget?
Ledamot av publicistklubben ca 1901 (SBL)
Ledamot av Sveriges Författareförening 1915 (Julén 1968)
Medlem i Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda
Medlem i Svensk-japanska sällskapet (Lu 1924)
1.10. Kvinnopolitiskt kapital/ ståndpunkt i centrala frågor
:
Uppgifter saknas, troligen litet - inget.
VvK, som sommaren 18 efterträtt Gurli Hertzman-Ericson som redaktör för Rösträtt för kvinnor (fjortondagarstidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt), lämnade tidningen efter den Edénska rösträttspropositionen 19. Orsaken var troligen, att K principiellt motsatte sig permanenta kvinnotidningar o i stället förordade ökat kvinnoinflytande inom pressen i stort. I Rösträtt för kvinnor synes VvK ha anlitats snarast som yrkesjournalist. (SBL)
Hennes politiska profil är även i övrigt vag o präglas inte av utblickar eller aktiva ställningstaganden till de stora världshändelserna. (SBL)
- skrev 1905 liten artikel i Soc-Demokraten om Ellen Keys tolfter, positivt hållen, men med accepterande kommentarer om hur svårt vi kvinnor har att yttra oss, och debattera/ge varandra kritik, mer dans än debatt blir det på mötena. (Källa: artikeln)
-Var tydligen intresserad av, och skrev om, trad praktiska kvinnosysslor, gav ut skrifter om spetssöm (1910), sömnad, dockkläder, läderarbeten, stickning, "husliga erfarenheter" (1920-talet).
1.11. Pedagogiskt kapital
Uppgift saknas, troligen inget
1.12. Kulturellt - litterärt kapital
Troligen inte stort. Dock: hon brukar omnämnas som teaterkritiker, men skrev faktiskt också litteraturkritik, redan 1905 (hösten 1905 i Social-demokraten). Där recenserar hon bl a böcker av Marika Stiernstedt, Gustaf Hellström, Henning Berger, Strindberg - dvs kända, och manliga, författare. (Källa: gmgång av tidn Soc-Dem nov-dec 1905). Dessutom teaterrecensioner (ofta men ej enbart om lättare pjäser, typ De tre musketörerna, Lilla Helgonet, på Östermalmsteatern o Dramatiska teatern). + andra typer av artiklar. - Men nog mer av "allmänjournalistiskt" kapital.
1.13. Filant./socialpol. Kapital
Uppgift saknas, se dock medlemskap i organisation ovan.
1.14. Religiöst kapital
Uppgift saknas
1.15. Bouppteckning
Tillgångar: tomträtten till fastigheten nr 17 i kvarteret Visan, Bromma församling, taxerat byggnadsvärde 12.300. Livförsäkring + begravningsförsäkr om tills 2.500 kr. Svenska statens obligationer för tills 548 kr. Lösöre värderat till 1.500. (smycken 175 kr, dyraste bland övrigt en boksamling för 300 kr, ett monterskåp 100, glas, porslin o husgeråd 100.)
Skulder: 2 lån mot inteckningar i tomträtten om tills 11.600 kr. Andra lån, växlar och skulder på tills ca 8.000 kr. (Bl a obetalda kommunal- och kronoutskylder för 1938, 39 o 40, skulder till butiker /störst till Nordiska kompaniet/, till privatpersoner mm)
Behållning : brist i boet om 2.800 kr.
1.16. Bibliografi/biografi
Med i SBL, Sv Män och kvinnor, Hedberg&Arosenius 1914, Lundström 1924
1.16.1. Dödsorsak:
cancer ovarii (dödsattest bifogad bouppteckningen)
1.17. Källor
Bouppteckning efter skriftställarinnan Vera Sofia Adelheid Lindblad-von Kraemer 17 nov 1940, SSA
Julén, Björn: Att skriva och ändå leva, 1968
Leche-Löfgren:Våraföräldrars värld, Sthlm, Lars Hökerbergs bokförlag, 1934.
Lundström, N S: Svenska kvinnor i offentlig verksamhet,. Porträtt och biografier samlade och utgivna av N S Lundström. Uppsala 1924
Social-Demokraten 13 okt 1905; nov-dec 1905.
Svanberg, Lena: Anna Branting. Legenda 1987.
Svenskt biografiskt lexikon, art von Kraemer, Vera
", släktartikel von Kraemer
