Material från projektet Formering för offentlighet

Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.


URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-kleman-ellen.htm

Content created by   

 

1. Kapitalbeskrivning, Kleman, Ellen

1.3. Verksamhet

:

kulturella sfären - litteraturkritiker, skriftställare, redaktör

Huvudsaklig verksamhet: 1. Redaktör för kvinnotidskrifter 2. skriftställare

Kassör vid sparkasseavd vid ab Blekinge bank i Karlskrona 1886, bankanställd i Uppsala o Sthlm, led av styr för fören Dagny o red för veckotidn Dagny 08-13 red för Hertha 14-32.

Ellen K började som bankanställd, men det var kvinnosaken som kom att bli hennes huvudsakliga verksamhetsområde. 1907 utsågs hon till redaktör för tidskriften Dagny, som fr o m 08 omorganiserades till veckotidning för att bli ett samlande organ för den sv kvinnorörelsen. K var då, som hon själv beskrivit i sin avskedsartikel i Hertha 32, "oerfaren i all journalistik, men med en liten litterär bokförsyndelse på mitt samvete, obeprövad i kvinnosakskretsar . . .". Den lilla historiska roman hon i förbigående berörde, Fabian Wendts hustru (07), visar dock på en medvetenhet i kvinnofrågor, som ger belägg för hennes intresse o pekar framåt mot den upplysningsverksamhet, hon bedrev genom tidningen, o mot de forskningar o den litteraturkritik hon ägnade sig åt.

I romanen framställer hon den kvinnotyp, som blivit styrd o ledd av andra, "stängd inne och bunden, utan möjlighet till utveckling och vetskap om sitt eget väsen". Något mer skönlitterärt arbete skrev K aldrig, men som skribent sökte hon sig till kvinnor, som - i livet eller litteraturen - frigjort sig från den förödmjukande livsform, hon beskrivit i sin första bok. I sin mångåriga litteraturkritiska verksamhet, främst inriktad på verk av o om kvinnor, sökte hon ständigt den nya kvinnan, hon som nått självständighet o frigörelse - dock ej frigjordhet!

Redaktörskapet för Dagny, som utkom med ett 32-sidigt nr i veckan, skötte K utan medhjälpare.Utöver det tidskrävande redaktionella arbetet skrev hon artiklar inom vissa ämnesområden. Hennes signatur återfinns inte bara under ett stort antal recensioner utan också i samband med porträtt av märkeskvinnor o referat från in- o utländska kvinnokongresser. Bl a av ekonomiska skäl upphörde Dagny 13 som självständigt organ o återgick till

Fredrika Bremer-förbundet under namnet Hertha. K utsågs till redaktör o byggde upp den nya tidskriften, som till en början utkom med 20 nr om året - antalet häften minskades så småningom. Hennes målsättning var att utöver ren kvinnosak spegla det sociala, litterära o politiska livet, men hon fick också, som redaktör för ett förbundsorgan, åta sig mera rutinbetonade uppgifter som referat av årsmöten o andra förenings-aktiviteter. K var också på andra sätt verksam inom FBF som ledamot av förbundsstyrelsen o ordf i förbundets sthlmskrets. I Dagny o Hertha spårar man det allt större intresse, som K började ägna Fredrika Bremer. Tillsammans med sin mångåriga vän Klara Johanson, utgav hon i fyra stora band den kommenterade utgåva av Fredrika Bremers brev, som blivit högt skattad av forskare, Av breven sammanställde hon kort före sin död ett lättillgängligt urval, som utkom posthumt. I serien Svenska kvinnor skrev K 25 den del som handlar om Fredrika Bremer. Hon hade fått tillgång till nytt källmaterial t ex om släkten Bremer o om förhållandet till Böklin.. - Efter pensioneringen från Hertha ägnade K ett intensivt arbete åt att hjälpa intellektuella flyktingar. (Citat, med vissa uteslutningar, ur SBL, art Kleman, Ellen, av Ying Toijer-Nilsson)

Pseudonymer:

Försörjning; Fasta anställningar + annat skrivande kan ha givit "tillräcklig" försörjning.Se under Ekonomi för uppg om lön. Hade troligen delad ekonomi med Klara Johanson.

Ekonomi: Tjänade kring 1910-15 som redaktör för Dagny-Hertha ca 2.000 kr/år, + ca 3-400 i pension (ur slags "sjömanskassa" vill jag minnas, dvs pensionen har att göra med den döde faderns position som kommendörkapten) . Systern livförsäkringskontoristen A Kleman, som också bodde i lägenheten, tjänade över 3.000. (+ pension)

1.15. Bouppteckning

:

ende dödsbodelägare: brodern Fredrik Klemans son civ.ing. Carl Kleman (se ovan). Lösöret värderat till 2.500 kr. (rätt mkt guld & nipper, värderat till drygt 300 kr. F ö möbler, dyraste ensk posten där en byrå m marmorskiva för 500 kr, därefter 5 bokhyllor m böcker för 200 kr, en väggspegel med bord för 70 kr.) Övr tillgångar: Obligationer av olika slag drygt 15.000, aktier ca 5.000 kr (största posten: AB Sthlms bryggerier, 1.600:-), på bankbok i Sthlms sparbank 10.600 kr. Behållning i boet: 31.500 kr.

Testamente, daterat 19 sept 1943 på St Görans sjukhus: 10.000 kr, som EK en gång fick i gåva av sin vän och släkting Bertha Nordenson, testamenteras till Klara Johanson. Till henne likaså en obligation à 3.000 kr. Samt ngra smycken, + att KJ, efter att en del andra smycken och småsaker gått till andra (släktingar, + div kvinnor) i princip får välja vad hon vill ha av lösöret, möbler böcker osv. Därefter får brorsonen Carl K disponera över boet. - 1.000 kr testamenteras till Ellen Key-statyinsamlingen.


Clickable SEC logo   Sociology of Education and CultureUppsala universitet  |   Responsible: Donald Broady  |  Last updated 3 July, 2016