Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016
Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-kjellberg-greta.htm
Content created by Lena Hammarberg, 11 Oct. 2005.
Filantropiska och sociala sfären
Ingenjör [disponent] Emil Oscar Kjellberg, (1844-1923) (Svenska män och kvinnor 6, 1948)
Hulda, Mathilda Kjellberg, född Kjellberg, född 1953 (föräldrarna kusiner) (Svenska män och kvinnor 6, 1948)
Fyra syskon, två bröder och två systrar Systern Astrid, gift Juel, var målarinna
Farfar var provinsialläkaren, med.dr. Carl Fredrik Kjellberg, Vänersborg. Död 1872 (Sverige läkarehistoria 1934) [Farmor var Elise Ekerman, född och uppvuxen på Forsbacka bruk i Värmland, där henens far var brukspatron. Både mormor och farmor beskrivs av Gerda som rika personligheter och goda sagoberätterskor. Mormor var gift med Petter Carlsson Kjellberg, uppfinnare och utgivare av Svenska Weckobladet. (Kjellberg 1951)]
Hennes familjs både ekonomiska och sociala kapital gick lite upp och ner med faderns med- och motgångar i yrkeslivet. Pappan var en period disponent för Kristinehamns mekaniska verkstad, [men förlorade arbetet i samband med att fabrikens produktions förändrades. I Stockholm försörjde han sig som konsulterande ingenjör, med ojämna inkomster]. Senare skaffade Gerda Kjellberg ett eget socialt kapital, t.ex. genom sin utbildning, genom att sitta med i abortkommittén 1934 och sitt livliga umgänge med kända personer i staden. [Både moderns och faderns ursprungsfamiljer var övre medelklass.]
[Familjen hade alltid en litteraturintresserad guvernant under barnens uppväxt och modern hade läsesalong.] Gerda berättar att hon som barn följde sin pappa på föredrag som hölls av Hinke Bergegren, Anton Nyström och Frida Steenhoff och tog stort intryck av deras tal om vådan av befolkningsökningen och behovet av upplysning om födelsekontroll. Under Stockholmsutsättningen 1897 fick familjen besök av [fastern]Sophie Uddman med dotter från Paris. GK följde med familjen tillbaka till Paris och stannade där 1,5 år. Hon kom tillbaka fattig, sjuk och desillusionerad men med uppfattning om att sociala missförhållanden borde förebyggas och åtgärdas. Särskilt gatuprostitutionen gjorde intryck på henne. Hon träffade också Strindberg och Gaugin, som båda umgicks i den familj där hon bodde. Hon återser också Gaugin i Stockholm, förälskelse uppstod. (Kjellberg 1951)
Bodde hos Sophie Uddman med man och dotter i Paris under ungdomstiden (Kjellberg 1951)
Hennes farbror (med vilken modern, före äktenskapet med Gerdas pappa, haft en relation och också hade en son) var Isidor Kjellberg. Han var redaktör för tidningen Östgöten i Linköping och en av de första kända män som anslöt sig till Knut Wicksells nymalthusianska idéer. Han tillhörde också kvinnoröstmotståndarna i riksdagen KOLLA(Kjellberg 1951, Levin 1997, Björkenlid 1982)
Inga Kjellberg Romanus född 2/7 1907 Torsten Romanus född 17/2 1910 (Sveriges läkarehistoria 1934 )
Hennes memoarer beskriver en mycket stor bekantskapskrets av flera hundra personer (inklusive familj och släkt), de flesta från Stockholms överklass. Där fanns både konstnärer, kvinnliga och manliga kollegor, professorer från andra yrken, tidningsmänniskor med flera. [August Strindberg umgicks i den familj Gerda bodde i i Paris, liksom Gaugin.] Ada Nilsson och Alma Sundqvist blev hennes vänner från utbildningstiden på KI och den vänskapen fortsatte sedan i redaktionsgruppen kring Tidevarvet. Kollegorna Karl Marcus och nudistivraren Johan Almqvist var också nära vänner. Albert Engström, Anna Lindhagen, [Alma Söderhjelm] och Hasse Zetterström tillhörde hennes intimaste vänner. [Med Hinke Bergegren hade hon också en djup vänskap.] Hon kände även Ida Bäckman, Selma Lagerlöfs nära vän. Hon lärde också känna Anton Nyström och genom honom Knut Wicksell och professor Hjalmar Öhrvall, alla förespråkare för preventivmedelsanvändning. (Kjellberg 1951, Levin 1997) I abortkommittén satt förutom GK Medicinalstyrelsens chef Nils [H]ellström, justitiekansler Karl-Gustaf Hjärne, professorerna John Olow och Folke Wetter samt Alma Sundquist. (Kjellberg 1951, Levin 1997)
[I Gerdas memoarer beskrivs många vänner, både konstnärsbekanta och kollegor. Många är män. I samband med hennes aktiviteter rörande abortfrågan, prostitutionen och sxualupplysningen, samarbetade hon med bland andra Ada Nilsson, Alma Sundqvist, Karolina Widerström m. fl. (Kjellberg 1951)]
Ledamot av Svenska Läkaresällskapet 21/2 1911 Frisinnade kvinnor Svenska freds- och skiljedomsföreningen och andra fredsföreningar, var även världsmedborgare, deltog bland annat i fredskonferensen i Haag i samband med Henry Fords fredsexpedition 1915-1916 Fredrika Bremerförbundets förvaltningsutskott 1933-53 Stockholms läkareförenings specialitetssakkunnige i könssjukdomar 1938- Föreningen Vaksamhet 1940-45 (Sveriges läkarehistoria 1934, Svenska män och kvinnor 1948
Gerda hade pga sina äktenskapspartners periodvis en besvärlig ekonomisk situation. Även hennes ursprungsfamilj det periodvis mycket svårt ekonomiskt
Hon betecknas som en av de främsta förkämparna för sexualupplysningen, hon både skev böcker, artiklar och föreläste i frågan. Libris ger 10 träffar och titlarna omfattar förutom hennes två memoarböcker Hänt och sant 1951 och Mera hänt och sant 1970, en prisbelönt sexualupplysningsbok till barn: Varifrån kommer jag, mamma? 1931, med nya upplagor 1937 och 1943, artiklar om lösdrivarlagen och prostitution, två böcker på franska om syfilis och ett publicerat föredrag i sexualfrågan 1946. Aktuella synpunkter på abortfrågan 1941, Hertha 28 1941 Ett omstritt utlåtande Hertha 31 1944 Sexualfrågan i tiden, Föredrag vid Vita bandets riksmöte Uppsala 1945 Vi måste vårda vår kärlek/min lycka och din.I: Vägen till ett lyckligt äktenskap 1953, s. 56-63
Hon var i första hand kliniker och samhällsengagerad. Utnämnandet till sakkunnig i könssjukdomar inom Stockholms läkarsällskap tyder på att hon erövrade ett vetenskapligt kapital där.[ I sina memoarer berättar hon att hon tror sig vara den första kvinnliga läkaren som fått utbildning i att sköta veneriska sjukdomar hos män (Kjellberg 1951).]
Hon var medlem i Frisinnade kvinnor Hon var medlem i fredsorganisationer under hela sitt vuxna liv- så fort hon hade råd att betala medlemsavgiften! Dock blev hon efterhand luttrad ndg föreningarnas förmåga att inbördes hålla fred. (Kjellberg 1951)
År 1885 talade GK och hennes dåvarande make Hugo Lindberg vid ett möte, anordnat av kvinnoorganisationer mot vanartslagen. De menade att straffa medellöshet gör förslaget till en klasslag. GK framhöll att enskild hjälpverksamhet borde stödjas. (Levin 1997) Gerda Kjellberg tog aktiv ställning i exempelvis abortfrågan och satt i den kommitté som förberedde den nya lagen. Hon ansåg att legal abort kunde tillåtas i undantagsfall, men att samhället i första hand skulle rädda barn genom att ställa bostäder och pengar till förfogande. Även förslaget till ny lösdrivarlag omkring 1920 var hon emot. Gerda berättar i sina memoarer att Karolina Widerström kom ?uppspringande? till henne en söndagsmorron och överlämnade ansvaret på henne att stjälpa lagförslaget. GK satte igång, hyrde Gillets stora sal och utlyste ett möte. Som medtalare hade hon lyckats värva en diakonissa och föreståndare för Ungas Kvinnors Värn. Gerda hävdade att man borde uppfostra unga män så att det blev omodernt att gå till prostituerade. På så sätt skulle prostitutionen minska efter hand. Liksom på Ada och flera andra kvinnliga kollegor, gjorde Karolina Widerströms inlägg mot reglementeringen 1902 på Läkaresällskapet, ett stort intryck på Gerda. [(Kjellberg 1951)]
Hennes verksamhet som föreläsare, författare och debattör inom områden som hade med kvinnor och unga människor att göra, gav henne troligen ett visst kapital inom sfären. Bland annat torde hennes prisbelöna sexualupplysningsbok Varifrån kommer jag, mamma?. gjort henne känd bland pedagoger. Intresset för upplysning inom sexualområdet var stort.
Gerda tillhörde de första kvinnliga venerologerna. Som kvinnor kunde hon och Alma Sundqvist närma sig kvinnors svårigheter ndg könssjukdomar på ett annat sätt än männen. Genom att de också tog ställning i politiska frågor rörande lagstiftning och bestämmelser inom detta område, är det troligt att de hade viss auktoritet.
Gerda fanns med i kretsen kring Ada Nilsson och Tidevarvets redaktion.
Hon skrev, tillsammans med Ada Nilsson tre artiklar i polemik mot det nya lagförslaget till lösdriverilagstiftning. Liksom övriga kvinnliga läkare vid denna tid, var hon engagerad i sexualupplysningens både objektiva, sakliga sida och dess etiska, moraliska sida. Se vidare under politiska ställningstaganden
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016