Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016
Det följande är en kapitalbeskrivning, dvs. en sammanställning av en individs egenskaper och tillgångar, som ingår i prosopografin skapad inom projektet "Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920", vilket finansierades av Riksbankens jubileumsfond jan 2000–dec 2006. Till denna version är inga stilmallar kopplade, vilket ger fördelen att den är flyttbar och kan visas upp i vilken webbläsare som helst, men man har då ingen glädje av innehållsmärkningen. Dock finns samma innehåll tillgängligt i andra HTML- och XML-format, där märkningen kan utnyttjas i XML-tillämpningar som tillåter flexibel hantering av materialet, olika slags sökningar osv., se www.skeptron.uu.se/broady/arkiv/a/ffo/ för en översikt över projektmaterialet, jämte länkar.
URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/arkiv/a/ffo/kap-key-ellen.htm
Content created by ?
Kapitalsammanställning över ELLEN Karolina Sofia KEY (2 apr -02, mkt Ofärdig)
FÖDD 11 dec 1849 på Sundsholm, Gladhammar, Kalmar län. DÖD 25 april 1926 på Strand, Västra Tollstad, Östergötlands län
publicist egen beteckning: skriftställarinna (källa: personregistret i Minnen av..Emil Key, del 3, 1917)
Oavlönad verksamhet (obs att ett par av de nedanstående ev var avlönade) :
Anställningar: Hösten 1880 - 1899 lärarinna vid Anna Whitlocks skola i Sthlm (startad 1878; ombildad till Sthlms nya samskola 1893). Lengborn 1977, s 25, kallar detta EKs första egentliga anställning. Familjens ekonomi katastrofalt försämrad, hon måste försörja sig själv. Undervisar till en början 18 tim/vecka (Lengborn 1977, s 28) . 1883-1903 fast föreläsare vid Sthlms Arbetarinstitut, startat 1880. I f hand föreläsare i historia; behandlar även litteratur och allmän kulturhistoria. Verkar där t o m våren 1903, med avbrott för utlvistelse 1900-01 (Lengborn 1977, s 28 +). EK vände sig inte direkt till Anton Nyström med sin ansökan utan till hustrun Louise Nyström-Hamilton (Nyström-Hamilton 1904 s 86). /Började föreläsa i filialen på Kungsholmen, med ca 15 åhörare. Så smån till stora salen i institutet, som rymde 480 pers. Väl besatt med åhörare, de sista åren var den ibl för liten att rymma alla som kom (Nyström-Hamilton 1904 s 87). Av de ca 500 åhörarna brukade ca 40 vara män, f ö kvinnor ur olika samhällsklasser. Ibl klagomål utanför inst på att hennes föreläsn huvudsakligen hölls för lärarinnor och butiksfröknar, ej kroppsarbetare. Hennes föreläsningar hölls på torsdagarna, med start kl 20.15 esom butikerna stängde kl 20 (Leche-Löfgren -30, s 40). - Ofta var det medelklasskvinnor, lärarinnor, som gick på föreläsningarna på Arbetarinst. (C Lundin 1890, s x)./
Publicistisk verksamhet: Resebrev tills med fadern i Ny illustrerad tidning från europaresan 1873 (Leche-Löfgren s 36). Skrev enstaka artiklar i dagspress anonymt under 70-talet; 1879 uppmärksammad artikel i DN "Le roy le veult" där fadern skrivit hälften, EK hälften (Minnen av..del 3, s #). Första artikeln i eget namn (sign E-N) i TsfH 1874, om den norska författarinnan Camilla Collett. Sedan ett antal artiklar och rec i allmänt kulturella ämnen, särsk på litts område. 1884 första på peds område, Böckerna mot läseböckerna, i Anna Sandströms Verdandi (1884:2). (Lengborn 1977, s 30-31 +).
Publikationer: se bibl i art i SBL + bibliografin över artiklar och recensioner i Leche-Löfgren 1930. Många av hennes skrifter är ursprungligen föredrag; ett antal skrifter innehåller delvis omarbetade versioner av tidigare skrifter/föredrag. /En underlighet är följande: av SBL-bibl framgår att EK hållit ett föredrag Om den gifta qvinnans ställning, tryckt i Helsingfors 1884 (9 s), ur Helsingfors dagblad s å.. Om denna föredragsresa har jag inget funnit i den biografiska litteraturen, däremot är alla överens om att EK hösten 1887 for till Helsingfors och höll två föredrag Om eganderätt och myndighet för den gifta kvinnan (44 s), publicerade som skrift 1888. /
Den vitt förgrenade släkten Key härstammar från löjtnanten och strandridaren Fredrik Key i Kalmar, f 1687. En av dennes söner Fredrik Key d.y. (1720-93) hade häradshövdings titel och kom gm äktenskap att bli ägare till säteriet Vindö i Ed, Kalmar län. Denne Fredrik Key d.y. var farfars far till politikern Carl Fredrik Edvin Emil Key, Ellen Keys far. Fredrik Key d.y. gifte sig med tyskan Louise Nordenflycht, f Elertz, änka efter den man han köpt Vindö av. Dessa hade en dotter Louisa Kristina, f 1774, samt en son Carl Fredrik, f 1772 el 73, livdrabant, g 1798 med en fänriksdotter Beata Maria Sundewall, d 1817. Carl Fredrik Key var estetiskt och litterärt intresserad och skaffade sig stort bibliotek. Särskilt förtjust var han i Rousseau och Thorild. Carl Fredriks enda barn, sonen Emile (1799-1824), Ellens farfar, löjnant vid Smålands husarregemente, fick namn efter Rs bok. Carl Fredriks syster Louisa Kristina gifte sig på Vindö 1798 med barndomskamraten löjtnanten o friherren F V Fleetwood. I deras äktenskap föddes döttrarna Caroline och Louise samt sönerna Carl och Victor. Caroline Fleetwood (1800-1893) gifte sig 1821med sin kusin Emile Key. Två barn hann födas innan Emile Key dog 1824: sonen C F Emil - dvs Ellen Keys far - och dottern Marie Louise, gift Raab. Caroline Fleetwood-Key gifte 1826 om sig med baron Adam Christian Raab (1799- 1872). (Minnen av Em K I, s 7-8; 11-21.) En av Fredrik K d.y.s bröder var farfar till överstelöjtnant Henrik Key (1800-1861) i Småland, gift med en systerdotter till författaren, förläggaren o professorn Vilhelm Fredrik Palmblad. Dessa två var föräldrar till överstelöjtnant Carl Emil Georg Key, gift med en dotter till Ydredrotten L F Rääf. Denne C E G Key (1829-1904) var far till Kerstin Elisabeth Maria Key (1871-1953), som 1889 startade en arbetsstuga för fattiga barn i Sthlm vilken hon förestod i 10 år. 1892 startade hon Sveriges första kindergarten och 1894 en skola för slöjd och konstslöjd, som hon förestod till 1906. En bror till CEG Key var medicine professor Ernst Axel Henrik Key (1832-1901) (rektor för KI, ledamot av AK, en av stiftarna av sällskapet Idun 1862). Axel Key var far till Helmer Key (1864-1939), docent i litteraturhistoria, red. och utg. av Svenska Dagbladet, VD i TidningsAB Sverige och i SvD AB mm, samt till professor E S H Key. (SBL) - På moderns sida: den grevliga släkten Posse.
Far: Carl Fredrik Edvin EMIL Key, f 7 okt 1822 i Västra Ed, Kalmar, 31 dec 1892 i Visby. Yrke: godsägare, liberal politiker, skriftställare eo kanslist i finansdep 42-47, ägde o brukade Sundsholms sä-teri, Gladhammar, Kalmar, 48-80, ledamot av Kalmar (n Kalmar) läns landsting 63-82 (v ordf 72 o 74-81, ordf 82), ledamot av AK för S Tjust 67-83 (led av särsk utsk 67, urt 71, 75, 78, 83, v ordf där 78, av statsutsk 68-83, v ordf där 76-80 o ordf 81-82, av talmanskonferensen 79-83), led av Lantmannapartiets sjumannakomm 67, av förtroenderådet 68-83, v ordf i Kalmar läns n hushållningssällskap 70-71 o 80-82, led av styrelsen för N Kalmar läns folkhögskola 75-80, av skatteregleringskomm 79-83, av lantförsvarskomm 80-82, av läroverkskomm 82-83, postmästare i Helsingborg 29 juni 83, tjänstl från 88. - LLA 65. (SBL)
Utbildning: Lärde sig läsa av modern o hennes hushållsbiträde frk Mina Handorph samt skolmästar Hedrén; första skriv- och räkneuvisn av styvfadern och en av hans bokhållare, en fransman. Systern fick så smån en guvernant; Emil själv uvisn av en pastorsadjunkt i Ryssby prästgård. (Key 1915, s 32). Fick 1830, vid 8 års ålder, en informator, lundastudenten Otto Manderup Witt. Denne road av att läsa skönlitt, o läsa högt. På vinterkvällarna läste han ur Walter Scott, Cooper, Ingemann, Tegner, Nicander o andra, o barnen fick ibland sitta med o höra på (id. s 37) Skolpojke i Lund, dit han skickats med en informator, inskriven vid Lunds universitet ht 1838, kansliexamen där 18 dec 1841. (SBL). /Gick in på ämbetsmannabanan, men lämnade den efter fem år (Hamilton 1904, s 2). Köpte Sundsholm 1848 o köpte senare till ytterligare jord (Hamilt 04 s 18). Riksdagsman för Tjusts härad 1867-83./
Position: Känd liberal politiker och skribent, synnerligen verksam i offentligheten. - En av tre stiftare av Lantmannapartiet (Ny syn, s 8); ansökte om sin dotter Ellens myndighet 1874 (Ny syn s 9). Efter 1879 stora ek. bekymmer, tvungen ta anställning som postmästare i Helsingborg för att betala av skulder. /Om ek, ur Minnen af del 3: Emil K och Carl Posses andra mågar hade fått den väsentl delen av arvet efter sin svärfar greve Posse ej i pengar utan i stora skogar, som småningom avverkades, s 347. En av dessa mågar var greve August Skiöldebrand, son av statsrådet mm A F Skiöldebrand, idem. Emil skötte å bådas vägnar skogsaffärerna. Sköldebrand tacksam för den förmögenhet han vann, därför inskred han då Emils ek ställning blivit ohållbar. S ställde sig i spetsen för bildandet av Maråkers bolag, dvs Sundsholm med dess underlydande gårdar. Ngra andra av Emils fränder o vänner också delägare. Från 1880 hade Emil sålunda ingen befattning med Sundsholm, där han bara arrenderade huvudbyggnaden o trädgården för sig o familjen. Hans andre son Mac fick plats som förvaltare på sholm tills Maråkersbolaget 1888 störtade samman i den jordbävn som övergick Kalmar län. s 348. Kristid; S-holm, som ngra år tidigare var taxerat till 160.000, slogs nu bort för 50.000. Not, s 348. - Fastän Emil slutligen lämnat från sig alla sina tillgångar blev dock Aug Sköldebrand främst lidande på den förres obestånd. Även bror Hugo o svåger Karl Raab, Gösta Posse, o fem sex vänner, men främst S. s 349. Stora frågornas lösning (härordningen, ngt mer?) gjorde det önskvärt att Emil kvar vid riksdagen ytterligare ngn tid (= till 1883), bestred löpande utgifter med kommittearbete o författarskap. Pantsatte en gång sin Nordstjärna för ngn vecka. När de stora frågorna fallit 1883 stod Emil på bar backe. Sköldebrand et al fordrade att han skulle ta postmästarposten, för att kunna betala tillbaka skulder. s 350./ Många vänner och kontakter! Gm egna släkten, gm styvfaderns släkt, hustruns släkt, och gm sitt politiska intresse och arbete. Under Björnsons besök i Sthlm vintern 72-73 lärde Emil (o hans familj) känna honom personligen. Lantmannapartiet höll fest för Bson, ung 100 pers deltog. Arvid Posse höll talet för Norge, Emil K för Björnson (minnen del 3 s 16-17) Road deltagare i Iduns samkväm så länge krafter o tid tillät, där hörde han till den grupp som samlades kring hans nära vänner Axel Key och Harald Wieselgren, Minnen 1 s 93. S A Hedlund, S A Hedin mfl mfl andra vänner. (Vänskapen med Hedlund åtm från tidigt 1850tal. Besökte sommarn 1856 Hedlund i dennes hem i Gtb, Hedlund som sen gifte sig med Torsten Rudenschölds dotter, o lärde där känna den av honom mkt beundrade Rudenschöld. Minnen 1 s 399). Gösta Posse, Arvid Posse, Raabs, /Föräldrarna flyttade 1883 till Helsingborg. Hösten 84 dör modern (Nyström-Hamilton 1904 s 102)./
Mor: grevinnan Sophie Ottiliana Posse, f 3 aug 24 i/ på Åby, Kalmar, 7 sept 84 på Sundsholm. Yrke: ingen yrkesverksamhet utanför hemmet Utbildning: ? Position: Trots klen hälsa socialt verksam i socknen, startade kombinerad folkskola-hushållsskola för flickor samt ett barnhem (Leche-Löfgren -30 s 26.). Var studieintresserad och uppmanade dottern Ellen att resa till Stockholm och ta studentexamen (id. s 27). När Ellen är 18 år -alltså innan Ibsen fått en rel bred publik i Sverige - får hon av sin mor tre Ibsen-verk: Kärlekens komedi, Brand och Per Gynt (Nyström-Hamilton 1904 s 60). Får Camilla Colletts Amtmannens dötre vid 13 års ålder. Sophie Key gick upp i sin man, mer än i barnen, men hade utpräglade egna åsikter i somliga pol frågor, som diskuterades med mannen (se här o var i Minnen av och om). Var liksom mannen frisinnad "i detta ords vackraste bemärkelse" (Nyström-Ham o4, s 19). Liksom sin man "aristokratisk till sinne o seder men demokratisk till sina åsikter"; ville tex ej tituleras grevinna (id.). I politiska frågor var hon radikal; läste gärna Fäderneslandet; tog på Ellens uppmaning flera gånger utsläppta kvinnofångar i sin tjänst (Nyström-Ham o4 s 20). -Kylig mot tidens emancipationssträvanden i allmänhet och de gifta kvinnornas krav på ek. självständighet i synnerhet, men radikal i andra frågor. Var tex pacifist, vägrade gå med i den förening Värnpliktens vänner som maken och svågern Hugo Raab stiftat /o som EK gick med i/, eftersom all krigsberedskap enligt hennes åsikt skapade nya krig (Leche-Löfgren 30 s 24-25). "I våra dagar hade hon varit anarkist. Jag höll vanligen med mamma mot pappa, som var mera måttfull och inte fann tyrannmord lika samhällsgagnande som vi!" (Ellen Key enl Nyström-Hamilton 04, s 20). När EK får anställning vid det radikala Sthlms arbetarinstitut skriver modern till Anton o Louise Nystrm och tackar dem för att de berett Ellen tillfälle att fylla denna "heliga plikt" (Ham o4 s 86). Vilket säger en del om hennes ställningstaganden i den soc frågan.
Farfar: kaptenen Emil Key, död när Emil K var 2 år. Farmor: friherinnan Caroline Charlotta Fleetwood. Efter kapten Keys död 1824 omgift med friherre Adam Christian Raab, vars nationalliberala åskådning kom att i hög grad påverka styvsonen (SBL).
AC Raab (1799- 1872) ägde Ryssbylund; hade en far som var överstelöjtnant o landshövding i Blekinge samt gift flera gånger. AC Raab blev vid 14 års ålder student i Uppsala o ingick sedermera vid Kalmar regemente. Intresserad av lantbruket och senare politiken. Hade med Caroline Fleetwood-Key 5 barn: Anne Beate f 1827, en gosse död vid 3 år, Agnes f 1830, Hugo f 1831 och Ida f 1833. Samt ett "fosterbarn", hans halvsysters dotters son Axel Arbin, vars far dött. En faster till Axel Arbin var landshövdingskan Adlersparre, vars dotter målarinnan Sophie Adlersparre ibland besökte sina kusiner på Ryssbylund och Värnanäs. (id s 42-3) Tog med sig styvsonen på resa till Sthlm 1837; på resa i V-götland till kapten Kylberg, landskapsmålare o illustratör, på Såtenäs, samt till Edward Nonnen på Degeberg. Köpte gård i Kalmar o om vintrarna bodde familjen ibland där (id s 50-51). Caroline, Ellens farmor, ville att hennes döttrar skulle gå i skola, hos en fru Zander i Kalmar (s 51). AC Raab gifte om sig lera ggr: 1839 med Engel Linnerhjelm på Ebbetorp. > mera o nytt umgänge (s 52-3). Denna dog 1856; då såldes Ryssbylund. Raabs till Vårby vid Mälaren i 10 år, sen bosättn i Sthlm. AC Raab gjorde flera utrikes resor; gifte sig 1862 nära Glasgow med skotskan Christiane Young. Hon dog 1866. (s 56). Då tog hans äldsta dotter Anne Beate, änka med fem barn, hand om honom; de bodde i Bondeska palatset vid Rosenbad där även Emil K med familj under dessa år bebodde översta våningen (s 57) A C Raab var frisinnad, inte konservativ som Posses på Björnö (s 50). Aktiv i riksdagen, först på riddarhuset, sedan i 1a kammaren. Ville förändr av ståndsrepresentationen, var en av stiftarna av "reformvännernas sällskap"; andra där friherrarna Hugo Hamilton, VF Tersmeden samt CF Waern o V Svedbom (s 58) (ev var dessa en mindre frisinnad minoritet?). Hävdade norsk självbestämmanderätt 1859, talade för representationsreformen 1865. 1867 ledamot av försvarsutskottet (59) General Hazelius gammal vän (60) En vän o granne till Caroline Fleetwood-Key-Raab var grevinnan sophie Posse på Björnö (id s 49; måste vara Ellens mormor).
Morfar: majoren greve Carl Otto Posse, 1787-1867. "Bland /X:s/ söner var justitiestatsminis-tern och riksmarskalken Arvid Mauritz Arvidsson P (P 7) och majoren Carl Otto P (1787-1867). Carl P kom genom äktenskap med sin mors systerdotter Sophie Wilhelmina Berg von Linde i besittning av bl a Björnö, där han bosatte sig, och Stävlö, båda i Åby i Kalmar län. Under loppet av 1850-talet försåg han sina gods med nya hus, varjämte han anlade en stor mängd nya vägar inom sina domäner. ( ) P blev morfar till Ellen Key (bd 21) och far till tf krigs-hovrättsrådet Carl Erik Ludvig Walter P (1813-68)." (SBL) Konservativ, enl Minnen av Em K, s #. Länets störste jorddrott och magnat, en stolt och sträng herre (Nyström-Hamilton -04, s 26). "på Björnö rådde under 1850-talet ännu äldre tiders seder. Efter den tidiga middagen samlades man vid 6-tiden kring tebordet, hvilket upplystes af talgljus i stora tunga silfverstakar" (Nyström-Hamilton 1904 s 28).
Mormor: Sophia Wilhelmina Berg von Linde (kusin till sin man) Lärde den 4-åriga Ellen att läsa på stora tabeller, o på ett vis så att endast glada minnen lämnades (Nyström-Hamilton 1904 s 30).
98 Maj-juli: resa i Tyskland, Ö-rike, Italien (Ny syn s 9) 99: 50 år firas stort hos vännerna i H-fors. Besök hos Sonja Kov d y i St Petersburg (Ny syn s 9)
00-01: resa 14 mån: Engl, Skottl, kontinenten, Italien (Ny syn s 9). Våren 00 besöker under 4 månader London, Engl, Skottl, därpå till Bretagne o Paris vid världsutställningen, reste sen i italien, var mest i Rom men äv kortare tider i Neapel o på Sicilien samt reste i juni månad hem över Wien, Dresden och Berlin. (Nyström-Hamilton 1904 s 147.) Uppmärksammad i Wienertidningarna; o vid festliga samkväm (id.)
Enligt Gurli Linder i OoB 1919, s 582, umgicks familjen Key på Sundsholm livligt med släkt och grannar. Särskilt livligt med moderns föräldrar Posse på Björnö, "syskonfamiljen" Raab på Helgerum (=EKs faster, gift med styvbror till far?), Emil Keys morbröder Fleetwood på Vindö och Kasimirsborg, Tillberg på Falsterbo. "Och resande gästa ofta Sundsholm. Dagens stora händelser och frågor följas och diskuteras med sakkunskap och iver." Barndomsvänninnan Louise (Lina) Hultin, f 49 på Kallernäs, umgås hon med hela livet (Ny syn s 8). Enl Nyström-Hamilton 1904 s 32 träffas de som vuxna bara ngra korta sommartider, men stor vänskap. Leche-L: # Björnö ligger två mil fr Kalmar (Nyström-Hamilton 1904 s 26), Helgerum en timmes väg fr Sundsholm, vid en vik av Östersjön, Kallernäs hör under Sundsholm o dit kom man gm att ro över ett sund + gå gm ett näs (Ham o4 s 30). Hamilton 04 menar att det är på dessa tre ställen som EK mottagit avgörande intryck, s 26.
Ellen Keys mor var kusin till statsministern och högermannen# Arvid Posse (x-1901) samt dennes bror Gösta Posse, politiskt aktiv (se SBL). (EKs morfar var bror till dennes far); Ellen själv bör ha varit kusin till fadern till författarinnan Amelie Posse-Brázdowa (1884-1957). Om denne kusin, vid namn Fredrik Arvidsson Posse (1851-97), vars far var statsministern och presi-denten Arvid Rutger Fredriksson P, säger SBL: "Denne utexaminerades från Chalmersska slöjdskolan i Gbg 1872 och var därefter anställd vid olika skånska och småländska järnvägsbyggnadsföretag. Från 1880-talet var han successivt entreprenör och arbets-chef vid ett tiotal andra dylika järnvägs-byggnader. ( ) I äktenskap med landshövding Gunnar Wennerbergs dotter Auda Gunhild blev han far till författaren Amelie P-Brázdova ". En Johan August Posse, publicist, (1815-65), på avlägsnare vis släkt, var gift med förf Katarina Elisabet (Betty) f Ehrenborg (1818-80).
//Hur var EK släkt med följande 10 år yngre Fleetwood-person (farmor född Fleetwood), som bör ha varit bra att ha vid besök utomlands-i London?: " 2 Fleetwood, Carl Reinhold Axel Georgs-son, f 11 juli 1859 i Sthlm (Svea livg), 9 jan 1892 där (Klara). Föräldrar: översten o kabinettskammarh frih Georg Vilhelm F o frih Juliana Sofia Albertina Rudbeck. Mo-genhetsex i Vänersborg 4 juni 1879, inskr Uppsala univ ht s å, ex till rättegånsverken 15 sept 1882, e o not i Svea hovrätt 21 sept s å, attaché 25 jan 1883 m tjänstgöring i UD fr o m 21 mars s å, i Köpenhamn 25 april-4 juni s å, därefter åter i dep, an-ställd i Paris 25 okt s å, i London 14 okt- 21 dec 1884, 2:e sekr i UD 15 nov s å (tilltr 5 jan 1885), 1:e sekr där 1 febr 1889, kans-liråd o chef för dep:s pol avd 10 sept 1889, kammarh 21 jan 1890, tf kab:sekr 13 mars -12 april, 25 maj-30 juni 1890, 15 juli-30 sept 1891. RNO 1891, innehade även utl ordnar. Måste varit på långt håll, Carl F hör till äldre huvudlinjens första gren, EKs farmor bör ha hört till yngre huvudlinjen (där gods som vindö, Kasimirsborg). Men namnet räcker väl.// Baron Hugo Raab, halvbror till Ellen Keys far, deltog i danska kriget 1864 som frivillig o anförare för den Raabska frikåren. Hugo Raab blir sedan generalstabens skapare och dess förste chef. (Nyström-Hamilton 1904, s 65, s 67)
Växer upp på Sundsholms gård, Tjust härad, Kalmar län. Bor vintern 64-65 i pension hos systrarna Åhlin i Sthlm. När Emil Key 1868 blir riksdagsman i AK flyttar familjen med honom till Sthlm o bor där under riksdagens vintersessioner (Lengborn 1977, s 17; Hamilton 04 s 63). Bor i Bondeska palatset vid Rosenbad (Nyström-Hamilton 1904, s 67). Bor här nog fram till 76 (Nystr-Ham talar om 8 år). Sedan: Emil och Ellen Key på Mästersamuelsgat 39. /Bröderna Hugo Raab o Emil Key bor under ngra år vägg i vägg på nr 39 Mästersamuelsgatan (Minnen 1 s 92, jfr Minnen 3: . I samb med riksd 77 talar Emil om sammanträden i min bostad Mästersamuelsgat 39) "Sedan, när Em K flyttat o ingen av familjen mer än jag följde honom till Sthlm ", Minnen 1 s 92. / 1879, ev hösten 78, ny bostad far o hon Drottngat 80 A (minnen 3 s 213).# /Gunnar Wennerberg med familj bor i samma hus, källa?#/ Kolla adresskalender!# 1880: Flyttar med Anna till trevligare bostad hösten 80, Rörstrandsgat 26 B (Minnen 3 s 258) //Hösten 1880 : Bor tills med Anna Whitlock i lägenhet där skolrummet också är inrymt (Lengborn 1977, s 27). Det är Whitlock som hyr 2 rum hos Keys, 1878! (Lengborn 1977, s 32, not). 1880 flyttade skolan till Jolinska villan vid Rörstrandsgatan (Lengborn 1977, s 32 not, eftr Björklund 31 s 45). Delar bostad med A Whitlock fram till 1884 (SBL, Nyström-Ham 04 s 81). // Hösten 1884: ett rum i det s k författarhuset, Villagatan 16, parallellhus t L von Kraemers Villagat 14. (Nyström-Ham 04 s 166) Början av 1890-talet: Valhallav 15 (Nyström-Ham 04 s 166) Hösten 1895: Valhallav 49, 4 tr .Bodde där till 1903 då hon för alltid lämnade Sthlm som hemvist. (GL 18 s 67-68). Hemmet bestod av ett rymligt mottagnings- och arbetsrum samt ett sovrum (Nyström-Ham 04 s 166). Bor hos syskon och vänner när hon är hemma emellanåt under utlandstiden. 11 dec 1910: flyttar in på Strand (Ny syn s 9).
Ska SORTERAS!# Anna Whitlock och Julia Kjellberg (sen gift Vollmar, tysk reformistisk socialist) studiekamrater vid Rossanderska, umgänge och brevväxling länge med dem. (Lengborn 1977, s 21 + SBL) Ca vintern 68-69 i beröring med Sofie Adlersparre, som uppmuntrade EK att skriva för Tskr f Hemmet. (föredragsreferat, översättningar, bokrevyer, samt så smån? självständiga uppsatser) (Nyström-Hamilton 1904 s 64). Tidigt /ca 1868??/ bekant med Anna Hierta; undervisade i hennes Klara torsdagsskola nog vid slutet av 60-talet, i varje fall kring 71-73. Brevväxling (se Lengborn 1977, s 25-26) Vän med Wendela Hebbe , enl SBL id, - träffade A Hierta gm henne?? Bodde i Bondeska palatset med fadern o familjen. I samma hus bodde hennes fars styvfar baron A Ch Raab, frisinnad riddarhusveteran, och både hos honom och hos fadern samlades frisinnat folk, t ex August Blanche, August Sohlman och K F Ridderstad. Så småningom blev Ellen en intresserad deltagare i debatterna och personlig vän till flera av de framstående lantmannapartisterna (Nyström-Hamilton 1904 s 67). Bör ha fått fördjupad personl kontakt med Sophie Adlersparre i början av 70-talet. (Länge läst TsfH). Framträder som skribent ffg med art i TsfH, 1874, om Camilla Collett . I jan 75 ber SA EK om hjälp att arrangera ett skolmöte om flickskolans problem ; möte febr mars -75, PA Siljeström med. Även 76 med och arrangerar möte, lärarmöte. A Hierta, SA, PA Silje inlägg i diskussionen. (Lengborn 1977, s 27) EK bör ha känt P A Siljeström ganska väl, menar Lengborn 1977, s 81; Siljeström var medlem i Lantmannapartiet i riksdagen. Besök hos Björnson på Aulestad sommaren 1876, efter att ha hört hm på föreläsn. /Säkert hel del brevväxling åtm senare/. Träffar på vägen till Norge, i slutet av juni 1876, dr Anton Nyström under ett uppehåll i Billingsfors. Nyström får betydelse, EK föreläser senare i många ¨år på Arbetarinstitutet.. (Lengborn 1977, s 22 -23) Har livliga förbindelser med Oskar Olsson (studiecirkelrörelsen) (Lengborn 1977, s 31).
Kretsar: Juntan (start hösten 92, enl Ny syn): Georg Pauli, Hanna Pauli, Karl Otto Bonnier, fru Bonnier, Klas Fåhreus, fru Fåhreus f Olga Björkegren, Artur Bendixon, fru Nanna Bendixon, xx (Linder 1918) Sällskapet Nya Idun: Sigrid Elmblad (id sbl), zxx xxx# Tolfter (start 92): De sex tolfternas ledarinnor var Natalia Frölander (med man fr Verdandi), Amalia Fahlstedt, EK, Nanna Bendixson (målarinna), Elna Tenow, Elsa af Klintberg. Bland medl i EKs tolft fanns Kata Dalström, Gurli Linder, Anna Lindhagen, Hilda Sachs, Hanna Palme. (Hedin -00 s 69)
Verdandi: Deltog 1886 ffg i en diskussion anordnad av Verdandi (Wittrock xx s 286 enl Lengb 2000 s 97). Blev viktig kontaktpunkt för framtiden. Under 90-talet kontakten med Knut Wicksell o kretsen kring hm av betydelse för ek. Blomstring fr 90 till mitten av dec, då W lämnar Sve för ngn tid. De flesta bodde då i Sthlm. Här finns bl a Anna bugge, rösträttskämpe, David Bergström, Karl o Matti af Geijerstam samt Theodor o Natalia Frölander. Öhrvall kvar i Usala. Både han o Frölander hade direkta kontakter med ek. Frölander blev bankdirektör i Sthlm o skötte EKs affärer ifr om förlagskontrakt. översättn osv. Öhrvall sammanställde listan över barnpsykologisk litteratur i Barnets århundrade. (Lengborn 2000 s 98)) Fr 90-talets början tycks det ha rått nära vänskap mellan EK o K Wicksell o hans fru Anna Bugge. Av brev framgår att E stödde W o ägnade stor omsorg åt hm o hans familj, bl a vid ek. svårigheter. I periferin av wicksellska kretsen fanns Kata Dahlström. eks o henns vänskapliga relationer speglas i 5 brev 90-92. (s 99). Lärde känna Hj Branting i Verdandi mot slutet av 80-talet. Försvarade B vid tryckfrihetsåtal (Wittrochk s 294 enl Lengb s 99) Ger ut antal skrifter i dess serie, åtm fr o m 1888 (Fr mskosläktets barndom, enl sbls förteckn)
Samfundet de 9: 1913 >, i stolsordning 1913 Viktor Almquist (1860-1949), överdirektör, författare, ordf 1913-49. 1913 Selma Lagerlöf (1858-1940) förf. (utträtt 1918, återinvald 1926 till stol nr 4), 1913 Karl Wåhlin (1861-1937) fil.dr, utgivare av Ord och Bild. (1937 ny, Hj Gullberg), 1913 Ellen Key (1849-1926), till sin död, 1913 Erik Hedén (1875-1925) fil dr, litteraturkritiker, till sin död, 1913 Kerstin Hård af Segerstad (1873-1931), fil dr, till sin död, 1913 Björkman, Göran (1860-1923), förste aktuarie, översättare Samfundets sekreterare 1913-23, till sin död, 1913 Anna Maria Roos (1862-1918), författare; 1918 kom Marika Stiernstedt, 1913 John Landquist (1881-1974), professor, litteraturhistoriker, ny 1969. (Källa: http://www.samfundetdenio.com) Litteratörer-förf /kvi-män/: xxx# Målare-skulptörer /kvi.-män/: xxx# Övr: Jimmy Gibson med fru (id SBL; äv brev), Mia Leche-Löfgren (id sbl), -Under ngra år "fäste hon förhoppningar om kärlekslycka" vid sociologen Gustaf Steffen (SBL, bör ha varit kring 96) Sällskapsliv: Hos prof Gyldéns i hemmet på Observatoriet (id, sbl); hos/med Ernst Norlind på Borgeby slott utanför Lund (id sbl). Kontakter med fru T Gylden även senare, åtm brev. Herr G dog 97.
VÄNNER, goda el nära, enl källor: Anna Whitlock ; Julia Kjellberg (Lengborn), Amalia Fahlstedt (id sbl), Lisa Hultin fr barndomen o framåt (Key i SBL?, mfl), Urban von Feilitzen (id sbl), Wendela Hebbe (id sbl), Ann-Margret Holmgren (id.sbl), Tora Vega Holmström (målare, id. Sbl), Gurli Linder (id sbl), Klas Fåhreus (id sbl), A C Leffler (xx), Karl af Geijerstam (id sbl), Heidenstam (id sbl), Hellen Lindgren (id sbl), Victoria Benedictsson (id sbl), John Landquist fr 1909 (Ny syn, art 1), Elin Wägner fr 1910 (Ny syn, art 1 ), Sonja Kovalevskij, Sonja K d.y. (Ny syn s 215) Korrespondenser nämnda i källförtecknavsn? i SBL: med Fröding (art Th Frölander, SBL), Ellen Kleman (id sbl), Selma Lagerlöf (id sbl), John Landquist (id sbl), Carl Larsson (id sbl), A C Leffler (id sbl), G af Geijerstam (id sbl), Jimmy Gibson med fru (id sbl), Per Hallström (id sbl), Signe Hebbe (dotter till Wendela H) (id sbl), Tor Hedberg (id sbl), Erik Hedén (id sbl), Hans Hedlund (id sbl), Heidenstam (id sbl), Mauritz Hellberg (id sbl), Cecilia Bååth-Holmberg (id sbl), A Margret Holmgren (id sbl), Gurli Linder (id sbl), Anna Lindhagen (id sbl), Ernst Norlind (id sbl), Arnold Norlind (id sbl), Helena Nyblom (omfattande; (id sbl), Oscar Olsson (id sbl), K G Ossian-Nilsson (omfattande; (id sbl), Georg Pauli (id sbl), Hanna Pauli (id sbl), Axel Lundegård (id sbl), Charlotte Mannheimer (målarinna; (id sbl), Ture Nerman (id sbl), Amelie Posse (id sbl). //Nu gått igenom alla klippen , ej nämnt om troligen el säkert enstaka brev, Jändel tex// Korrespondens enl art Ellen Key i SBL: Den omfattande K-saml i KB innehåller koncept, ms, anteckn:ar (även självbiogr), klipp o c:a 9 300 brev till K från över 2 900 brevskrivare, varibland en stor saml familje-brev. En detaljerad kat i KB över brev till K från in- o utländska adressater, t ex breven från Rilke; K:s brev till Rilke i fotokop. Av-skrifter av brev från U v Feilitzen till K o brev mellan K o Sophie Adlersparre (i dennas saml) i KB, där också brev från K till t ex T Gyldén, L Hultin-Pettersson (325 st), O Le-vertin o V Rydberg förvaras. Brev från K i bl a följ saml:ar: till G af Geijerstam i GUB, A Lundegård i LUB, Helena Nyblom o H Öhrvall i UUB, Anna Hierta-Retzius i VA, A Ch Leffler i Mittag-Lefflers matematika stif-telse, Djursholm, K O o Lisen Bonnier i Bon-niers förlagsarkiv, V v Heidenstam i Övra-lidstiftelsen, B Björnson i Oslo UB (tr, jfr nedan), G Brandes i Det Kongel Bibl, Khvn (tr, jfr nedan) o Marie (Mizi) Franzos i Ös-terreichische Nationalbibliothek, Wien. Brev från K till Ellen Michelsen tr, jfr nedan. Brev från K till Julia Kjellberg (g v Vollmar) hos kanslirådet W M Carlgren, Näsbypark. - Rainer Maria Rilke läste Barnens århundrade i tysk övers 1902, recenserade den, tog kontakt med EK, vilket ledde till livslång vänskap. (Med hennes hjälp kom Rilke 1904 till Sverige, stannade ett halvt år. Besökte/studerade reformskolan Göteborgs samskola, skrev positiv artikel om den) (Lengborn 1977, s 134-135). -Korresponderar med Obstfelder (SBL) Korresponderar med Romain Rolland (åtm under världskriget) (SBL). Träffar Peter Krapotkin under sin vistelse i England 1900. Introducerar honom i Sverige gm 2 föredrag "Krap och hans bok Inbördes hjälp" 1903, inbj av Internationalisterna resp Frisinnade stud.föreningen. Fick sig boken tillsänd av K 1902 (Lengborn 2000, s 102) Lou Andreas-Salome (B Holm i Nord kvi-litt) Erik Hedén
//OVÄNNER: Wirsen elak skrift om henne 1900- /Se L-L 30 + art om Jerusalem i Ny syn./ Eva Fryxell skrev elakt 92 el 93, ledde till brytn med FBF, enl Haczell i Ny syn. Eva F gillade däremot Alfred Hedenstierna (Sigurd), Smålandspostens konservative red, som skrev böcker av folklivsberättelsetyp, var anti-kulturradikal och Sveriges mest läste förf under 90-talet (se art Hedenst i SBL) Vitalis Norström skrev anti-EK-böcker 02 och 03. Carl v Bergen? (finns skrift med Svar till honom)//
Mycket stort och många nätverk!
Mkt nära vän med A-C Leffler, V Benedictsson o Sonja Kov, som hon stöttade i deras litt.skrivande + stormiga kärleksliv/förtalet mot (Hackzell i Ny syn, s 215, art om Kov) Förekom i Fredrika Limnells hem Lyran, hörde t.ex. där Pontus Wikners "filosofiska föredrag för damer" (SBL)
Ständig medlem i Fören för gift kvinnas äganderätt, enl föreningens medlemsförteckning 1885-96, SSA. Suppleant i dess styrelse någon tid (Nyström-Hamilton 1904, s 123). Troligen i början-mitten av 1880-talet. (Höll i föreningens intressen föredrag i Helsingfors Om eganderätt och myndighet för den gifta kvinnan, 1887; Nyström-Hamilton 1904 s 123. Föredraget 84 då?#) Deltog i diskussionerna inför starten av FB-förbundet, men ville ej va medlem (källa? Ulla Manns 97??). Hackzell i Ny syn säger att Eva Fryxells attack (om osedlighet i uppsatsen Kvinnl författartyper 93; EKs svar 93) ledde till en brytning med den krets F hörde till, FBF och Dagny, Hertha. 1923 löstes konflikten gm Ellen Kleman (id.) - Eva Fryxell var ständig medl i Gift kvis äg.rätt; ej med i styrelsen för FBF. Med o startade Sällskapet Nya Idun, dess Ordf i 13 år . (1887-00 enl SBL) Efter e fries 2 år. Tolfterna (som sköttes av A Fahlstedt m fl , enl nya Key-boken. Och startades av Key, Amalia Fahlstedt och Elna Telnow, enl Fahlbeck i Ellen Key 1849-1999, en minnesbok. S 105). Startades 1892. Dräktreformföreningen? Invald till medlem i Albert Bonniers stipendiefond, stiftad 1901 (Nyström-Hamilton 1904 s 157). När?# Samfundet De Nio Svältringen: Juntan: Till den kretsen hörde fr början Ellen Key, Georg Pauli, Hanna Hirsch-Pauli, dennas syster Betty Hirsch, Richard och Gerda Bergh, Karl-Otto och Lisen Bonnier, modersmålslektorn och nog författaren Artur Bendixson o hustrun, målarinnan, Nanna samt Olga och Klas Fåhreus. Olga var berömd tragedienn, f Björkegren (slutade när hon gifte sig, enl Linder s 38). Klas konst- och litteraturkritiker. Carl Laurins var ofta med när Juntan s-trädde hos Paulis, som bodde i samma hus som Laurins. Källa: Linder 1918, s 96 f.) Utile dulci: sällskaplig sammanslutning, förf greve Mörner en av stiftarna. Glansti-den inföll på 90-talet, då M och hans första hustru höll välbesökt salong på Östermalm. Han var vidare en av stiftarna av det litterära sällskapet Utile Dulci 1897. Till M:s intima vänner hörde författare som August Strind-berg, Verner v Heidenstam och Karl August Tavaststjerna samt konstnärer som Albert Engström och Ernst Josephson. (Källa: SBL) I mitten på 90-talet höll BM med grevinna i sitt hem ngra hsakligen av förf o konstnärer mkt besökta o lyckade mottagningar. Kan närmast betraktas som fortsättn på den då avsomnade Svältringen. Ellen Key, Hjalmar Söderberg, Heidenstam o sångerska Gudrun Torpadie m fl deltar. (Linder 18, s 56) Hamilton 1904, passim, t.ex. s 155, menar att EK hyst en instinkt att så mkt som möjligt avhålla sig fr alla offentliga uppdrag (vars riktighet bekräftades gm uppståndelsen i samband med talet på Ibsen-festen 1898), samt hyste antipati mot allt föreningsväsende. Enligt denna verksam endast i Fören f gi kvi äg samt Sällskapet Nya Idun ( s 155).
Ärvt ekonomiskt kapital: ? Tjänar i slutet av Kring 1880 ekonomisk katastrof för familjen, Emil Keys jordbruk gått dåligt bl a pga av jordbrukskrisen, o han gjort av med mkt mera pengar än han bort > Ellen måste försörja sig själv, tar plats som lärarinna. Har det då i början på 80-talet knapert, enl Nyström-Hamilton 1904 s 186 har hon själv sagt att hon ofta inte hade nog att äta. xxx# Bör ha tjänat en hel del i början av 1900-talet Hur mkt kostade Strand?
Publicistiken, föreläsningsverksamhet, att ofta omnämnas i andras debattinlägg o likn: En centralgestalt inte bara i den den stockholmska utan också den svenska offentligheten åtm från 1889, då hennes föredrag och skrift Hur reaktioner uppstår + om Yttrandefrihet väckte stor uppmärksamhet (och gav henne fiender). Viktig gestalt också utanför Sverige fr o m mitten-slutet av 90-talet. Skriften Missbrukad kvinnokraft (1896) nästa stort uppmärksammade och debatterade skrift. Talet vid Ibsen-festen 1898: gav upphov till stor strid, protestskrivelse publ i alla Sthlmstidningar, 15 protestskrifter och mängder av tidningsartiklar i hela landet. Lifslinjer del 1 (1903), o synen på kärlek och äktenskap där, gav upphov till ännu större debatt.
Position (akademisk ställning) och ställningstaganden (insatser och utspel i det akademiska fältet): (Står utanför akademin, men verkar på områden som är deras: litteratur- och kulturhistoria, filosofi. Litteraturhistorikern Verner Söderhjelm och G Brandes berömmer hennes biografiska arbeten; Vitalis Norström och C D Wirsén kritiserar hennes fil-pol tänkande skarpt.)
Position i politiska organisationer: - Politiska ställningstaganden (rösträtten, kvinnofrågan, arbetarfrågan, uppfostringsfrågor..):
I ungdomen för Lantmannapartiet (SBL?). På Verdandidiskussion ffg 86. Lär känna Hj Branting i föreningen mot slutet av 80-talet; försvarar honom o andra vid tryckfrihetsåtal 1889. Föreläste på nyåret 89 i Gtb o Sthlm om Hur reaktioner uppstå. Inledde verdandidebatt i mars 89 i Uppsala om Yttrande- och tryckfrihet (skrift, se nedan, samma år) (Mot de rättsl åtgärderna mot A Palm, Branting, Lennstrand m fl,). Skarp kritik mot det samtida Sverige. Mot religionsförtrycket, mot reaktionärerna (bl a den officiella kulturpolitiken). Mot gammalliberalerna, som ej vill skydda motståndares yttr.frihet. I denna skrift står hon fortf på liberal grund; framstegsvänlighet, "framstegspartiets strävanden". (Lengborn 2000, s 97-98). Framställer V Rydberg som en frihetens fanflykting, på samma sätt som Branting strax tidigare hade gjort det med anledn av Rs fällande dom i en beryktad hädelseprocess .(SBL) Nära vän med Knut Wicksell o Anna Bugge fr baörjan av 90-talet. I brev till Kata Dahlström 92 sägs att vi inte frår ngn full o fri livsglädje el skönhetskult förrän arbetarfrågans grundproblem blivit lösta (Lengb 2000 s 99) Förstamajtalade på Gärdet 1 maj 94 vid Brantings sida, om Kvinnan och normalarbetsdagen" (SBL) (Men äv liberal som Fridtjuv Berg, talade. Uppropet var i hums, upplysningens, civils, mänsklighetens o den allm välfärdens namn (Ny syn, s 113) I Barnets århundrade (1900), enl Lengborn 2000, s 108: Kräver absolut förbud mot barnarbete före 15 år. Kvinnor: 3 krav: maxtid för kvinnors arbete, inskränkn el upphävande av nattarbete och skydd för den nyblivna modern (s 92) Summerar: rätt till arb för de arbetslösa, normalarbetsdagen, ökade skyddslagar, olycks- och ålderdomsförsäkring, dessa 5 är "huvudmom i arbetarfrågans slutliga lösning för såväl män som kvi" (s 102). Lengborn 2000, s 109 f sammanfattar, fr a ur Individualism och socialism 1895, Barnens århundrade 1900: E sympatiserar med den evolutionärt reformistiska socialismen. Tar avstånd fr varje våldsutveckling. Vollmar, ledande soc dem i Ty, åberopas i Indiv och socialism. Men EK är långtifrån partitrogen, socialist på egen hand och på sitt eget sätt. Centralt är den soc sidan. Vill förbättra arbetarklassens/underklassens villkor. Särskilt kvinnornas och barnens. Begränsn av arbetstiden är en första förutsättn; kan gmföras gm lagstiftning. Kritisk mot liberalismen, menar att den ej har kraft el vilja att gmföra dessa reformer. Vill minska arb.tiden så arbetarna ska få mer fritid. Denna ska kunna utnyttjas för att göra livet rikare tex gm kontakt med konst och litteratur. Vill även ge arb.klassen ökande möjl till utbildning. Vilket ligger i linje med henns allm ped. program, som inte är speciellt knutet till socialismen. Övertygad om att en social omdaning kan gmföras just av socialismen. Önskar en utjämning mellan olika klasser i samhället. Men då måste också en ekonomisk omdaning till. Ifr om den socialistiska ekonomin är E diffus o ibl också motsägelsefull. Accepterar inskränkn i äganderätten, dvs att prod. medlen övertas av staten. Kan tydligen tänka sig privategendom, men då ska den vara begränsad till vissa personliga, närliggande områden. - Klar motståndare till centralisering, "kasernförvaltningsmentalitet". Vill i linje med anark ideal ha självstyrande lokala prod.enheter. Skarpt kritisk mot nuv ek ordning. Mot vinstintresse o vinstbegär i samhället. Vill förändra detta hos den ensk mskan. Har utopisk dröm att mskor o shälle ska kunna förändras radikalt på det ek området. Kan bara acceptera en soc som ger betydande plats åt individualismen. Vill ge en särställning åt det andliga arbetets representanter o fr allt åt de stora personligheterna, snillena. (Särskilda mildare straffsatser för kulturarbetare.) I Ind och soc slår hon mer vakt om den andlige arbetarens arbetslycka än om kroppsarbetarens. Motiveras med att det finns en grundskillnad mellan kroppsarbetare o andl arbetare "hvilken vilar på psykiska och fysiska lagar" ( s 24). Naturen har skapat en andlig över- och underklass (s 26). Bortser alltså fr hur miljö o utveckl kan förändra ind. Konstigt, eftersom E i ped sammanhang så starkt betonar personlighetens utvecklingsmöjligheter. + i ljuset av hennes darwinistiska-utveckloptimistiska syn. Kanske polemik mot de likformighetssträvanden, det "utplattande" som hon fruktar inom socialismen.
Rösträttsfrågan: (KOLLA om Allmänna rösträtten#) Storstrejken: tar ställning för arbetarna (källa vad, tycks ej vara SBL!) Unionsfrågan: skriften Svensk och storsvensk patriotism, fyra föredrag (1899) säger "Lagar som ej äro former för ett ihåll, böra ej äga bestånd. En union mellan stater el individer, som ej hvilar på rätt grund, den ömsesidiga lyckans, bör upplösas". En gm krig räddad union var ett brott ej bara mot Norge utan mot det svenska (rättvisa, upplysning, ridderlighet, besinning ). (Nyström-Ham 04, 143-44.)
Position: Ställningstaganden: Mot offentlig välgörenhet, enl Nyström-Ham 04 o Leche-Löfgren 30
Positioner i förhållande till det religiösa fältet: Ställningstaganden i religionsfrågor: mot kristendomen fr o m 90-talet#
Position: viktig debattör, med erfarenhet från lärarverksamhet i reformskola + föreläsningsverksamhet. Barnens århundr får kallt mottagande i Sve men uppskattas utomlands.
Ställningstaganden: Skolan ska göra sig själv överflödig, menar EK. . - Fordrade en syndaflod över mångläseriet o examenshetsen, en som bara skulle lämna Rousseau, Spencer o ngra av de allra modernaste barnpsykol kvar. Sen skulle den eg uvisn bestå av det lilla en mska behöver för att reda sig i livet, dvs läsning, skrivning, räkning, lättare ritning, naturkunskap så pass att man förstår hygienens enklaste krav o så mkt geografi att man kan ta sig fram på en karta. (L-L 30, 91) Bottenskoleiden, som EmK kämpade för, var också Ellens. Skolan ej va goss-el flick el folk- el elementar, utan verklig samskola, där kön o shällsklasser möttes o lärde kä o förstå varann. L-L 30, 93. Folkhögskolan gillar hon. -Arbetarnas Brunnsvik har bl a EK att tacka för sin tillkomst, hon lade sitt goda namn i vågskålen, och pengar därtill (Hackzell i Ny syn på EK, s 50) Vill ta anställn på kvinnlig folkhögskola ca 73, men blir ej av. Vill starta kvinnl folkhögskola (Tjust) ca 74
Position: central, och omstridd. Central gestalt i debatterna. Hävdade, i motsats till Fredrika Bremer-förbundet, kvinnans särart och skyldigheten att låta den verka för samhällets bästa, som moder och som "samhällsmoder". var enl C Linden i Ny syn, s 37, den första sve kvinna som offentligen uppträdde och talade för kvis rösträtt. (Sant? När-var? Här upprepas ngt som sägs rakt ut på samma vis i Leche-Löfgren 30). "I riksdagens jubileumsbok Rätt att rösta (1994 ) citeras EK en enda gång medan andra företrädare för kvinnl rösträtt dominerar stort. Hennes arena var universell och hennes motiv inskränktes inte till ngn enskild fråga". (Lennart Bohman i Ny syn på EK, s 156. Sant tror jag, att hon inte var särsk aktiv just för rösträtten.)
Ställningstaganden: Höll 84 föredrag om äganderätt o myndighet för den gifta kvi, krävde att ur äktenskapslagarna få bort varje bestämmelse som gav mannen makt öv hustruns personl egendom, arv, arbete o de gemsamma barnen. (Linden i Ny syn, s 37. Gjorde insats i dräktreformfrågan (Linden i Ny syn, s 37). I Tankeböckerna tidigt tankar om att og kvi måste beredas utkomstmöjligheter (SLB; nog 70-talet?) Varnar i uppsatsen Om reaktionen i kvinnorfrågan (1886, i Revy oi litt o soc frågor) för emancipationsrörelsen, på ett vis som pekar fram mot hennes båda broschyrer i kvinnofrågan 10 år senare. Adlersparre står frågande inför uppsatsen. (SLB). Gycklar i skriften om AC Leffler med kvinnosakskvinnornas /Adlersparre../ "tant-dogmer", som att kvinnor ej skulle beundra "geniet hos Georg Brandes el Strindberg el ngn annan som visade sig likgiltig för kvinnosakssträvandet" (SBL) I Barnets århundrade (1900,), enl Lengborn 2000, s 108: Allt starkare har E upplevt vikten av att kvi får rätt att medverka vid lagstiftning. Kvi bör i alla avseenden vara likställd med o ha samma rättigheter som mannen. Räknar upp 6 skäl till kvis rösträtt. Vidare måste den gi kvinnan bli myndig. (Den kvi prinicpen måste kunna verka i shället, s 122). Xxx#
Arbetarfrågan: menar att kvi-frågan ej kan lösas/bör lösas? oberoende av arbetarfrågan (källa bl a Ny syn), kvinnofrågan är en del av den större, sociala frågan (SBL)
Sociology of Education and Culture, Uppsala universitet | Responsible: Donald Broady | Last updated
3 July, 2016